En vårdag 2017 dök det plötsligt upp en stor skräphög mitt i rondellen vid Mariaplan i Majorna. Bakom tilltaget låg några sjundeklassare från Sannaskolan som ville visa hur mycket skräp en enda grupp elever kunde samla ihop på en vecka. En annan dag hängde det stora tygskyltar på Älvsborgsbron, som uppmanade bilförare att inte åka ensamma i bilen – även dessa ett verk av Sannaskolans sjuor.

– Att eleverna går ut och gör aktioner är ett mer effektivt sätt att lära sig än att sitta i skolbänken, säger Jennie Jacobi som är SO- och slöjdlärare samt förstelärare i hållbar utveckling på Sannaskolan.

Sjundeklassarnas initiativ var en del av ett nytt projekt med fokus på hållbar utveckling som Jennie Jacobi och hennes lärarlag drog igång hösten 2016. Projektet genomförs under fem veckor i varje årskurs och inkluderar en rad ämnen: geografi, samhällskunskap, kemi, biologi, matematik, textilslöjd, hemkunskap och engelska.

– Förr har arbetet med hållbar utveckling legat mer på NO-lärarna. Då är det väldigt mycket kolets kretslopp, släng inte skräp och kompostering. Jag vill inte förringa det på något sätt, det är superviktigt, men hållbar utveckling är mycket bredare än så, säger Jennie.

Lyfter olika perspektiv

Sedan 1994 står det i den svenska läroplanen att skolan ska arbeta med hållbar utveckling.

Det finns även en bred uppfattning globalt om att det är just utbildning som möjliggör för var och en av oss att bidra till ett hållbart samhälle, något som tog sig i uttryck i FN-dekaden om lärande för hållbar utveckling 2005–2014. ”Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap” ingår också som delmål i de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030.

Utbildning för hållbar utveckling innebär ett så kalllat pluralistiskt lärande, som skiljer sig från normativt respektive faktabaserat lärande. Genom att lyfta fram flera olika perspektiv och förhållningssätt, utan att erbjuda färdiga svar, ger det pluralistiska ett större utrymme för moraliskt reflekterande och kritiskt tänkande. Man arbetar ämnesövergripande och gärna i samarbete med akademi och näringsliv för att förbereda eleverna på ett aktivt deltagande i samhället.

Utöver de egna aktionerna har eleverna på Sannaskolan bland annat gjort ett FN-rollspel för att lära sig om internationella samarbetsprocesser och haft miljöpraktik genom Göteborgsregionen. Nu är klassen inne på årskurs 9 och tanken är att de under våren ska få göra studiebesök på Göteborgs stad, för att få inblick i hur beslutsprocessen ser ut på lokal och nationell nivå.

– Vår idé är att eleverna ska göra studiebesök på de institutioner och enheter som arbetar med grön stad. Hur planerar man vägar, grönområden, sop- och källsortering, social trivsel för alla invånare i det nya Göteborg? Men det är ännu bara i planeringsstadiet, säger Jennie.

Globala målen genomsyrar

Hållbar utveckling är alltså inte längre ett begrepp isolerat till de naturvetenskapliga ämnena. I och med de globala målen, som behandlar även de sociala och de ekonomiska hållbarhetsfrågorna, kan lärare från flera andra ämnen relatera hållbar utveckling till sin undervisning. Ingela Bursjöö är NO-lärare och forskar även om utbildning för hållbar utveckling.

Hon arbetar på Montessoriskolan Elyseum, en mindre verksamhet i centrala Göteborg där hela skolan, från årskurs 6 till årskurs 9, involveras i hållbarhetsarbetet. De har en princip om att de globala målen ska genomsyra allt de gör.

– När vi på den här skolan pratar om lärande för hållbar utveckling pratar vi om att vi som lever nu har ett ansvar gentemot kommande generationer, att de ska ha lika goda förutsättningar till ett gott liv som vi har, säger Ingela.

Etiska frågor

Elyseums elever har möjlighet att göra ”miljöpraktik”, vilket innebär att de är ute på företag för att uppmärksamma dem på vad de kan bli bättre på när det gäller hållbarhet. De har bland annat ett samarbete med Ikea. Skolan arbetar också nära akademin, bland annat med utvecklingsprojekt vid institutionen för tilllämpad IT på Chalmers, där eleverna får vara med och utveckla olika appar som mäter till exempel luftkvalitet. På skolans terrass arbetar de med pedagogisk odling för att eleverna, som främst lever i en urban miljö, även ska få en praktisk förståelse för fotosyntesens betydelse för vårt liv, var vår mat kommer ifrån och hur den kommer till vårt matbord.

Lärande för hållbar utveckling kommer också i i digitaliseringsundervisningen. De arbetar bland annat med kritisk granskning genom att diskutera vad en faktagranskning är, hur man vet om en användare är trovärdig och hur bilder analyseras.

– Digitalisering är ett trubbigt verktyg, det kan användas till goda saker och till mindre goda saker. Så någonstans måste vi alltid lyfta ett etiskt perspektiv även där. Det är styrkan med utbildning för hållbar utveckling och den sortens undervisning, att de etiska frågorna kommer väldigt tidigt, säger Ingela Bursjöö.

Rusta eleverna för framtiden

Varför är utbildning för hållbar utveckling viktigt för eleverna?

– Det enkla svaret jag skulle kunna ge är ”för att det står i läroplanen” men det är inte tillräckligt. Vi måste ha en tanke med vår undervisning, vad är det vi vill förmedla till nästa person? Det kanske låter flummigt men jag kan inte veta vad mina elever behöver om 30 år lika lite som min lärare för 30 år sedan kunde veta hur Sverige, eller världen, skulle se ut i dag. Jag kan bara rusta eleverna så gott jag kan, säger Jennie Jacobi på Sannaskolan.

– Vi ser ju eleven som en samhällsmedborgare som ska fungera och ha bra kontroll över sitt eget liv och förstå samhället, förstå världen, säger Ingela Bursjöö.

Hon menar att det pluralistiska lärandet kan upplevas som svårare, då det inte ger något facit utan istället lyfter upp flera olika perspektiv.

Även om undervisningen kan vara krävande för både lärare och elever får det enligt Jennie positiva effekter.

– Jag upplever att eleverna blir extremt allmänbildade och medvetna, tidigt.

Politisk indoktrinering?

Utbildning för hållbar utveckling har kritiserats för att vara just ”flumskola” av dem som menar att skolan ska fokusera mer på faktakunskaper än värdegrundsarbete. Det har även ifrågasatts om det överhuvudtaget är skolans uppgift att lösa samhällets utmaningar. Vid seminariet ”Utbildning för hållbar utveckling – helt nödvändigt eller politisk indoktrinering” som hölls under Almedalsveckan 2018 diskuterades just detta.

– Skolans grundläggande uppdrag är ändå att förmedla faktakunskaper. Problemet med skolan de senaste decennierna har varit att faktakunskaperna nedvärderats till förmån för färdigheter som istället rör värdegrundsarbete, sade Kajsa Dovstad, frilansande ledarskribent på Liberala nyhetsbyrån.

Peter Strandbrink, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola menade att en liberal demokrati är illa anpassad för att driva normativa agendor, vilket värdegrundsarbetet i skolan enligt honom är.

– Den här föreställningen om att värdegrundsarbete direkt, i kausal mening, skulle gynna eller missgynna något särskilt hållbarhetsmål, den är ju inte rimlig. Det finns många vägar att gå för att lösa olika hållbarhetsutmaningar.

Kunskapskrävande

Både Ingela Bursjöö och Jennie Jacobi håller med om att man skulle kunna se skolans värdegrundsarbete som politisk indoktrinering eftersom skolan är en politiskt styrd verksamhet. Samtidigt, menar Jennie, blir det enbart ett problem om inte hon som lärare är medveten om vad som är hennes privata agenda och att den måste lämnas åt sidan. Hon säger också att hennes elever gärna ska få bli provocerade och uttrycka sina åsikter.

– Jag har haft elever som tycker att ”du ska skita i hur mycket kött jag äter” och ”jag reser vart jag vill” när vi pratar om klimatpåverkan. Det är också en hälsosam reflektion, som är jätteviktig att lyfta i klassrummet. Jag vill bara inte att någon elev lämnar mitt klassrum och säger att ”det visste jag inte”.

Däremot kan varken Ingela eller Jennie förstå vad uttrycket ”flumskola” grundar sig i.

– Det behövs väldigt mycket kunskap för att kunna jobba med hållbar utveckling. Det här är raka motsatsen till en flumskola, säger Ingela.

Något som både Ingela och Jennie ser som en angelägen fråga är vad skolans värdegrundsarbete skulle innebära om vi får ett annat politiskt klimat än det vi har i dag.

– Som jag ser det behöver vi i dag som lärare alltmer visa att det vi gör vilar på en stabil vetenskaplig grund, eftersom hållbarhetsfrågorna har blivit alltmer politiskt polariserade.

Samtidigt, menar Jennie, krävs det ett medvetet sovrande då inte ens klimatforskare är eniga idag.

– Jag är av den meningen att en så bred bild som möjligt är ”lättast” eftersom det också ger den tydligaste insikten för eleverna – att vi måste agera för klimatet, men att det finns flera vägar att gå.

Ungas klimatångest

De senaste åren har flera undersökningar och forskningsrapporter visat att många svenska barn och ungdomar lider av klimatångest. Enligt en Sifoundersökning från 2018 är klimatförändringar den samhällsföreteelse som oroar unga i åldern 16–29 år allra mest. Att hantera det här kan vara en utmanande uppgift för dagens lärare. Enligt Ingela Bursjöö är balansgången mellan att förmedla hur allvarlig klimatfrågan är och samtidigt ge eleverna hopp om framtiden det svåraste.

– En del behöver bli skrämda för att förstå och andra blir helt förlamade av att bli skrämda, säger hon.

– Vissa menar att man inte ska lägga ansvaret på den enskilda individen. Men ungdomarna jag möter blir så jävla knäckta av att vuxna inte lyssnar, så de vill att man ska säga ”förändring börjar med dig”. Samtidigt är det oerhört viktigt att man inte skuldbelägger ungdomarna, men man kan försöka få dem att känna att de har möjlighet att förändra, säger Jennie Jacobi.

Göra ungas röster hörda

Jennie är övertygad om att utbildning är nyckeln till en hållbar värld eftersom en stor del av jordens befolkning går i skolan, även om det är i olika många år och i vissa fall är osäkert under perioder. Hon anser dock att lärare behöver mer kompetens inom utbildning för hållbar utveckling. De fortbildningstillfällen som finns idag är frivilliga och förlagda till kvällstid, vilket innebär att många inte ens vet om dem.

– Min ambition just nu är att Sannaskolan blir en skola som jobbar kring hållbar utveckling allt mer för att möta de krav som Skolverket faktiskt ställer nu. Det är ju inget vi kan välja, men vi kan ju välja hur mycket vi fördjupar oss i det.

Ingela Bursjöö sysslar just nu, vid sidan av sin lärarroll, med ett forskningsprojekt där hon tittar på vad dagens elever kan om hållbarhetsfrågor. För henne handlar lärande för hållbar utveckling om att unga ska få verktyg att göra sina röster hörda.

– Det är på skolan det riktigt viktiga jobbet är. Jag tycker att det är ytterst pinsamt att unga människors röster är så tysta i samhällsdebatten. Det gör mig jättearg, för vi pratar om deras framtid i första hand – att de också ska få ett bra liv.