Nyligen beslutade Naturvårdsverket om hur medlen för skydd och skötsel av värdefull natur ska fördelas mellan länen. Det handlar om halverade belopp jämfört med i fjol, i och med den nuvarande regeringsbudgeten. Det har stor påverkan på arbetet med naturreservat i Västra Götaland.
Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som röstades igenom av riksdagen i december, innebär en kraftigt beskuren budget för Naturvårdsverket. Bland annat har anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur – formell kallat “skydd av värdefull natur” och “åtgärder för värdefull natur” – halverats jämfört med i fjol. Det här är pengar som används till bland annat bildande och skötsel av nationalparker och naturreservat, åtgärder för hotade arter, grön infrastruktur och friluftsliv.
Det här får stora konsekvenser för arbetet med naturskydd i Västra Götaland, inte minst när det gäller bildandet av nya naturreservat. Johan Jannert, chef för enheten för naturskydd vid länsstyrelsen, förklarar att enheten får två potter med pengar: en för handläggning av naturreservat och en som ska fördelas till markägare i så kallad intrångsersättning. Intrångsersättning är den summa som en markägare får i kompensation när dennes mark görs om till naturreservat, till exempel för att skogen inte längre kan brukas.
– När det gäller handläggning av reservat är det en marginell nedskärning, så det reder vi upp på ett bra sätt. Men i potten som ska fördelas till markägare har vi en kraftig minskning, som innebär att vi får prioritera ganska hårt mellan de markägare som vi förhandlar med.
Avvaktar med nya ärenden
I dagsläget har man ett hundratal pågående reservatsbildningar i Västra Götaland, där processerna är mer eller mindre långt gångna.
– I en del ärenden har vi förhandlat färdigt med markägarna och kommit överens om hur stor ersättningen ska vara. Men de fall där vi inte har kommit så långt kommer vi att få skjuta på, säger Johan Jannert.
Länsstyrelsen får också hela tiden in nya ärenden, till exempel från markägare eller ideella organisationer. Även länsstyrelsen själva tar initiativ till att inleda förhandlingar i områden där de känner till att det finns värdefull natur.
– Den typen av nya ärenden har vi väldigt svårt att dra igång nu, för vi har ju inga pengar att betala med. Vi kommer att behöva avvakta tills det blir en förändrad ekonomisk situation.
Vill föra dialog med markägarna
Ett hundratal reservatsbildningar innebär mångdubbelt fler involverade markägare. Det vanliga är att fem–tio markägare på ett reservat, men i vissa fall kan det handla om 60–70 stycken. Det är med andra ord många som påverkas av de ärenden som nu måste läggas på is, och som markägare är man inte förbunden att “vänta in” länsstyrelsen.
Är ni oroliga för att markägarna ska bli otåliga och ändå avverka på sina marker, till exempel?
– Vi vill ha en dialog med markägarna där vi försöker komma överens om att de inte ska göra något som skadar naturvärdena innan vi har möjlighet att betala ut ersättningen. Både de och vi vill ju hitta en lösning.
Ingen minskning av reservat i år
De minskade anslagen kommer inte att innebära att färre naturreservat bildas det här året, säger Johan Jannert.
– Vi har jobbat hårt och ersatte många markägare förra året. De ärendena kan vi jobba vidare med nu. Men på ett par års sikt kommer det att bli färre att jobba med, beroende på hur länge vi har en budget av den här storleken.
Och kanske är en höjning av anslagen snart att vänta. Enligt uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ska resurserna för skydd av värdefull natur säkras. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin sade i Sveriges radios Naturmorgon att regeringen ska avsätta pengar redan i vårändringsbudgeten, men att man inte kommer att kunna kompensera för minskningen i M/KD-budgeten fullt ut.
På landets länsstyrelser inväntar man nu alltså besked från Stockholm.
Hur höga förhoppningar har ni på vårändringsbudgeten?
– Det är svårt att säga. Vi har inte fått några tydliga signaler, så vi får se vad budgeten innehåller i det avseendet. Men självklart hoppas vi att vi får lite mer pengar, säger Johan Jannert.
