Det råder ett förväntansfullt lugn inne i Folkteaterns foajé den här januarikvällen. Fortfarande är det en dryg timme kvar till kvällens utsålda föreställning av Shakespearepjäsen En vintersaga, och även om en del besökare tagit skydd från vinterrusket utanför är det ännu ganska glest vid restaurangborden. Några enstaka sällskap samtalar med varandra och då och då kommer det in påpälsade personer som ska hämta ut biljetter från kassan. Vid ett hörnbord har Marie Asklid, Adrienn Nagy, Camilla Wenke och Mazdak Mohammadi slagit sig ner i väntan på att kvällens föreställning ska börja. De tillhör alla den skara på omkring 830 personer som är aktiva i integrationsprojektet Kulturkompis, som drivs av studieförbundet Bilda. Där matchas nyanlända och asylsökande med etablerade svenskar för att gemensamt gå på kulturevenemang.

Marie Asklid och Camilla Wenke är veteraner i sammanhanget, de gick med redan för två år sedan.

– Jag hade länge tänkt engagera mig för nyanlända på något sätt och hade hört talas om både läxhjälp och språkvän. Men så hittade jag Kulturkompis och det lät perfekt för mig, både kultur och kompis. Det kändes som ett lättsamt sätt att möta andra människor på, säger Marie.

Camilla Wenke tänkte på ungefär samma sätt när hon gick med.

– Jag tyckte att det var en väldigt bra kombination, att komma iväg på kultursaker och samtidigt få träffa nya vänner. Sedan blev det nog bättre än jag hade förväntat mig, jag har fått ett helt nytt gäng vänner att umgås med.

Nya vänskaper

Deras grupp består i dagsläget av fem personer där de flesta träffats regelbundet sedan starten för två år sedan. Adrienn Nagy är gruppens senaste tillskott. Hon kommer ursprungligen från Ungern och har bott i Sverige i tre och ett halvt år. Efter ett tips från en kollega anmälde hon sig till Kulturkompis för drygt ett år sedan.

– Eftersom jag inte hade bott så länge i Sverige kändes det som ett jättebra sätt att lära känna nya människor. Första gången jag träffade gruppen var vi hemma hos Marie. Alla var jättesnälla och vänliga så jag fortsatte, berättar Adrienn.

”Jättebra integration”

Mazdak Mohammadi är med i en annan Kulturkompisgrupp som hade sin första träff i oktober i fjol och har sedan dess hunnit med två träffar till. För honom, som ursprungligen kommer från Iran, var det ett sätt att lära känna svenskar, något som han som ny i Sverige inte tyckte var helt lätt.

– Jag var med om en händelse där några personer blev upprörda för att jag inte kunde svenska och efter det tyckte jag att det var svårt att ta kontakt med svenskar. När jag kom till Kulturkompis blev jag förvånad, svenskar ville prata med mig. Det är jättebra integration, säger Mazdak och får nickande medhåll från de andra runt bordet.

Startades 2016

När Kulturkompis startades av studieförbundet Bilda i Stockholm våren 2016 var målet att få etablerade och nyanlända svenskar att mötas. Tanken var att projektet skulle påskynda integrationen genom att skapa tillfällen för nyanlända och asylsökande att öva på svenska och ta del av kulturutbudet i staden de kommit till.

– Efter 2015 års flyktingsituation tänkte vi i Bilda ganska brett på vad vi som studieförbund kunde göra för att hjälpa till i etableringen och integration av nya svenskar. Kulturkompis blev det sätt vi kände att vi kunde bidra som bäst, säger Josefin Stenmark som är samordnare för Kulturkompis i Göteborgsområdet.

Hittills har resultatet varit över förväntan.

– Vi har exempel på många grupper där Kulturkompis blivit en väg in i samhället för nyanlända. Det har också varit ett sätt för de som bott länge i Sverige att få kontakt med nya människor och välkomna dem som kommit hit. Det känns som att Kulturkompis har fått fylla en viktig funktion där också, säger Josefin Stenmark.

Rent praktiskt fungerar Kulturkompis så att alla intresserade samlas till en uppstartsträff där de delas in i grupper på mellan fyra och sex personer, varav ungefär hälften är etablerade svenskar och hälften är nya i Sverige. Tillsammans bestämmer de sedan tre kulturevenemang som de ska besöka. Tack vare samarbete med olika kulturaktörer erbjuds kulturkompisarna fritt inträde till flera evenemang varje månad. Josefin Stenmark berättar att intresset har varit stort från kulturaktörerna i Göteborg.

– Många av dem har ett uppdrag att nå en breddad målgrupp så de har varit väldigt positiva när vi har kontaktat dem. Det blir nästan så att det är vi som gör dem en tjänst, säger hon.

Många höjdpunkter

I dagsläget är 102 kulturaktörer i hela landet anslutna till Kulturkompis. En av dem är Folkteatern i Göteborg där publiken successivt börjat fylla foajén den här torsdagskvällen. Nu överröstar sorlet nästan soulmusiken som strömmar ut ur högtalarna. Vid hörnbordet försöker Camilla Wenke, Marie Asklid och Adrienn Nagy komma fram till vilken av deras träffar som varit höjdpunkten. Helt lätt är det inte, för det finns en hel del att välja på. Under de två år som deras grupp funnits har de hunnit med att besöka bland annat Röda stens konsthall, Världskulturmuseet, Göteborgsoperan, Bio Roy och Nordiska akvarellmuseet på Tjörn.

– Ibland är det lite klurigt att hitta något som vi tycker om allihop. Men det är också en del av det roliga, att vi inte vill exakt samma saker. Jag tror att alla mår bra av utmanas lite, säger Camilla Wenke.

– Och det är också bra att man vågar testa sådant som man tror är tråkigt, fyller Marie Asklid i.

Det mesta de har gått på har blivit lyckat även om det kanske inte alltid fallit hela gruppen i smaken.

– Vi var på experimentell dans på Göteborgsoperan och jag tyckte det var jättebra, men en i vår grupp, som helst vill gå och se amerikansk actionfilm, uppskattade det inte fullt lika mycket. Men vi kunde skratta åt det efteråt, berättar Camilla Wenke.

Finns i 16 städer

Mazdak Mohammadi har hunnit med gå på två kulturevenemang med sin grupp, en dansföreställning på Göteborgsoperan och en konsert med Göteborgssymfonikerna. Båda två tycker han har varit bra även om han slumrade till lite under konserten.

– Jag var jättetrött, säger han skrattande innan han fortsätter:

– Jag tyckte att operan var bäst, för då var det både dans och teater och musik under samma kväll.

Sedan starten i Stockholm har Kulturkompis spridit sig över landet. I dagsläget finns det aktiva grupper i 16 svenska städer, bland annat i Borås, Jönköping, Karlstad och Umeå. Enligt Josefin Stenmark är de flesta som engagerar sig i projektet med under några månader och deltar vid de fyra inplanerade träffarna, men då och då har det varit svårt att få vissa grupper att fortsätta.

– Vi har haft en del grupper som inte har fullföljt så att det blivit fyra träffar. Det kan bero på lite olika saker, men oftast är det för att det är svårt att få ihop alla medlemmar. Några kanske flyttar och livssituationen kan förändras snabbt om man är i en asylprocess.

Stabilare grupper

Framöver hoppas hon att de från Bildas håll kan vara snabbare med att fylla på med nya medlemmar när någon grupp blir av med folk.

– Vi har precis lanserat ett nytt matchningsverktyg som gör det lättare att pussla ihop grupper. Förhoppningen är att vi ska kunna få till ännu fler stabila grupper, så att vi snabbt ska kunna gå vidare om någon slutar och undvika att hela gruppen behöver läggas på is, säger Josefin Stenmark.

Kulturen centralt

På Folkteatern börjar klockan närma sig sju och det är snart dags att bege sig in i teaterlokalen för kvällens pjäs. Kulturkompisarna på plats är överens om att själva kulturdelen fortfarande är central när de ses, trots att de vid det här laget känner varandra.

– Jag tror att det är bra att vi samlas för att göra någonting, det blir lite rejälare då. Man vet vad man ska prata om och så är det enklare att ta sig tiden att faktiskt komma iväg, säger Camilla Wenke.

Då och då har deras grupp brutit mot konceptet och istället setts hemma hos någon av medlemmarna. Då får maten de äter och samtalen utgöra kulturen.

– De gånger vi har varit hemma hos någon av oss tycker jag har varit bäst. Det säger så mycket om en person att komma hem till den, då känns det som vi verkligen lär känna varandra, säger Marie Asklid.

Snart sitter de fyra kulturkompisarna uppradade på en bänk inne i teaterlokalen. När strålkastarna riktas mot scenen kastas de in i Shakespeares fantasivärld där en svartsjuk siciliansk kung låter avundsjukan få monumentala konsekvenser. Under en och en halv timme skiftar de fokus från varandra till scenen, men när applåderna tystnat väcks samtalet igen. Alla är överens om att det var en underhållande föreställning med fin scenografi. På väg ut i Göteborgskvällen börjar de spåna inför nästa gång de ska ses. Att det ska fortsätta med sina Kulturkompisträffar ser de som en självklarhet.

– Jag vill gärna fortsätta. Det är ett bra sätt att lära känna nya vänner, säger Mazdak Mohammadi.

Adrienn Nagy hoppas att fler ska ta chansen att bli Kulturkompis.

– Det är kanske den lättaste vägen att lära känna nya människor. Här är allt redan planerat, man kan bara delta utan att tveka, säger hon.