Närmare 700 000 människor dör varje år på grund av de växande problemen med antibiotikaresistens, som orsakas av den fortsatta överanvändningen av läkemedel bland både människor och boskap. Fler länder har genomfört åtgärder för att vända utvecklingen – men mycket mer krävs.
Den goda nyheten är att fler länder har agerat för att minska överanvändningen av antimikrobiella läkemedel. Den mindre goda nyheten är att den intensiva användningen fortsätter för att öka tillväxten hos boskapsdjur, främst av kommersiella skäl.
En färsk årsrapport från FN-organet FAO, Världshälsoorganisationen och Världsorganisationen för djurhälsa, OIE, visar att över 90 procent av världens befolkning numera bor i länder som antingen har, eller är på väg att utarbeta, nationella handlingsplaner mot antibiotikaresistens.
Samtidigt varnar FN för att den fortsatt vårdslösa användningen av dessa läkemedel, och de utsläpp de orsakar i miljön, utgör ett av de mest oroväckande hälsohot som finns i världen i dag.
– I detta fall är varningen verkligen skrämmande: På grund av okunnighet och vårdslöshet riskerar vi att driva fram utvecklingen av fruktansvärda superbakterier, sade Erik Solheim, chef för FN:s miljöprogram Unep, vid organets nyligen avslutade miljökongress i Nairobi.
En ny rapport från Unep lyfter fram hur antimikrobiella läkemedel, som antibiotika, används för att förhindra att boskap insjuknar.
Men samma läkemedel används också för att öka djurens tillväxt, vilket i sin tur gör att bakterier blir resistenta mot antibiotikan.
Det gör att sjukdomar blir allt svårare, eller omöjliga, att behandla. På samma sätt fungerar det hos människor, konstaterar rapportförfattarna.
Och samtidigt som vissa framgångar uppnåtts i arbetet för att åtgärda problemen, som börjat få en enorm omfattning, så är detta arbete fortfarande i sin linda.
FAO understryker att det i synnerhet inom jordbruket i låg- och medelinkomstländer krävs fler åtgärder för att bekämpa utvecklingen av resistenta ”superbakterier”.
Organet skriver i ett pressmeddelande att det bland annat saknas uppgifter om hur och i vilken omfattning antimikrobiella läkemedel används inom jordbruket, samt hur dessa läkemedel förs vidare inom livsmedelskedjorna och i omgivande miljöer.
– Målsättningen är att hjälpa länder att utveckla de verktyg och den kapacitet de behöver för att införa bästa möjliga metoder inom djurhållning och odling, säger Ren Wang, som är biträdande chef för FAOs avdelning för jordbruk och konsumentskydd.
FAO påpekar att sedan penicillinet togs fram i mitten på 1900-talet har användningen av antimikrobiella läkemedel gått från att inte bara användas inom vården av människor, utan också av veterinärer.
Till en början handlade det om att behandla sjuka djur och för att exempelvis kunna genomföra kejsarsnitt på boskap.
Men i takt med utvecklingen har läkemedlen i allt högre grad även börjat användas för att förebygga sjukdomar bland boskap och skynda på djurens tillväxt.
Numera är det vanligt att friska boskapsdjur får antimikrobiella läkemedel i syfte att förhindra sjukdomar, samtidigt som boskapen ofta hålls under dåliga hygieniska förhållanden.
Många djur får dessutom låga doser av dess läkemedel för att tillväxten ska påskyndas. Enligt FAO har fler länder förbjudit användningen av antimikrobiella läkemedel för detta syfte, men trots detta är det fortsatt vanligt.
FAO varnar även för att användningen av antimikrobiella läkemedel både inom boskapsuppfödningen och vården sannolikt kommer att öka under kommande decennier.
Detta på grund av en växande världsbefolkning och en ökad efterfrågan på animaliska produkter.
Och ju mer antimikrobiella läkemedel används på fel sätt, desto mindre effektiva blir de inom vården, understryker FN-organet.
Även WHO varnar skarpt för den felaktiga användningen av antimikrobiella läkemedel. FN-organet slår fast att det kan leda till att det finns få potentiella behandlingsalternativ kvar till följd av den antibiotikaresistens som utgör ett av ”de största hoten mot hälsan”.
– Med antimikrobiell resistens står vi inför en global kris som allvarligt hotar utvecklingen av den moderna sjukvården. Det finns ett akut behov av ökade resurser för investeringar i forskning och utveckling för att behandla antibiotikaresistenta infektioner, däribland tuberkulos. Annars riskerar vi att återgå till en tid när människor tvingades vara rädda för vanliga infektioner och riskerade sina liv i samband med små operationer, säger WHOs chef Tedros Adhanom Ghebreyesus.
