Öppet brev till Migrationsverkets kommunikationschef Fredrik Bengtsson:

DEBATT I Opinion Live den 26 oktober säger Fatemeh Khavari att de som utvisas till Afghanistan inte fått en rättssäker prövning. Du avfärdar det som svepande formuleringar, och i nästa andetag säger du att Sverige har ett av världens rättssäkraste asylprövningssystem. Jag kan inte se att det skulle vara en mindre svepande formulering.

När du kommenterar fallet med den synskadade killen som tog sitt liv säger du att det tyvärr blev fel beslut men att detta troligen skulle ha korrigerats i migrationsdomstolen om det hade överklagats. Det är en kommentar som jag finner både cynisk och skrämmande. Att så uppenbart felaktiga beslut över huvud taget kan fattas ens i första instans är anmärkningsvärt. Det är svårt att tro att en handläggare och en beslutsfattare tillsammans kan fatta ett sådant beslut av misstag.

Samma sak gäller beslutet tidigare i år att utvisa en 106 år gammal kvinna, vilket senare ändrades av migrationsdomstolen. Det väcker misstanken att Migrationsverket ibland med avsikt fattar felaktiga beslut och skickar som testballonger till domstolarna för att se hur långt man kan gå.

Rörelsen ”Vi står inte ut” har publicerat en sammanställning av 122 exempel på rättsosäkerhet i asylprocessen, och innehållet i den kan knappast betecknas som ”svepande formuleringar”. Du valde att inte kommentera den i programmet. Sammanställningen visar att det förekommer en mängd fel i Migrationsverkets beslut. Systemet med prövning i domstol är i grunden bra, och i bästa fall skulle det säkerställa att felaktiga beslut ändras. Men ju fler fel som begås i första instans desto större är risken för fel beslut även i migrationsdomstolarna.

Migrationsverket och migrationsministern

framhåller gång på gång att andelen beslut som ändras i domstolarna är liten. Men eftersom en betydande del av dessa är den här typen av uppenbart felaktiga beslut, som över huvud taget inte borde belasta domstolarna, är det lätt att förstå att flertalet av de mer ”vanliga” felen slinker igenom. Att försvara bristerna med att det ändå sker en överprövning är ett mycket effektivt sätt att steg för steg urholka rättssäkerheten.

I Dagens Nyheter den 29 oktober presenterar Livia Johannesson sin forskning som visar på rättsosäkerheten i migrationsdomstolarna. Jag har själv på en förhandling sett en nämndeman sitta och sova och Migrationsverkets representant gäspa demonstrativt när den asylsökande framfört sina asylskäl. Domstolen avslog överklagan och hänvisade till ”motsägelser” i asylberättelsen, då den sökande – efter översättning från somaliska – vid ett tillfälle benämnt en person som ”morbror” och vid ett annat tillfälle benämnt samma person som ”kusin”. Detta helt utan att undersöka vare sig somaliska benämningar på familjerelationer eller hur dessa har översatts till svenska. Detta var nivån på den domstol som skulle pröva Migrationsverkets beslut.

Men givetvis kan man trots detta fortsätta att påstå att Sverige har världens rättssäkraste asylprövningssystem om man använder den definition på rättssäkerhet som migrationsministern gjorde i intervjun i DN den 12 augusti: ”Det är det system vi har, och då är det rättssäkert”.