Över tusen människor samlades när flera hundra jordlösa familjer under högtidliga former fick ta emot dokumenten från Mahbubul Alam Talukder, områdets högst uppsatta distriktstjänsteman. Afrusa Begum, 68, och hennes man Shafiul Alam, 72, var de två första att kliva fram. Båda två är skröpliga och ser äldre ut än sin ålder.

De bröt samman när de tog emot det dokument som de väntat på i 25 år. Paret sade att de aldrig trodde att de skulle få uppleva detta under sin livstid. De behöver inte längre leva i ovisshet eller oroa sig för att någon ska tvinga bort dem från marken.

Flera andra som också fick sin äganderätt styrkt – Rima Akther, Md Shamim, Panna Begum och Md. Asraf – var överlyckliga och kunde inte hålla tillbaka sina tårar.

Panna Begum och Md. Asraf fanns på plats tillsammans med sin dotter på en månad, Noor Jahan Begum.

– Vårt liv var hemskt. Vi kunde aldrig slå oss till ro utan tvingades flytta hela tiden. I dag är jag så lycklig att jag inte kan uttrycka det med ord. Jag kan bara säga att vår dotter kommer att ta sina första steg på vår egen mark och hon kommer att växa upp i trygghet. Vi tackar regeringen och de människor som hjälpt oss, säger Panna Begum.

I de nya dokumenten stärks även kvinnors rätt till mark. Hustruns namn skrivs först i dokumenten, vilket innebär att hon nu har laglig rätt till hälften av marken. Det stärker kvinnors roll i familjen och i många beslutsprocesser. Om en man skadar sin hustru eller gör något annat som strider mot lagen kan det numera innebära att han förlorar sin del av marken.

Projektet som gjort detta möjligt samfinansieras av regeringarna i Bangladesh och Nederländerna och Internationella fonden för jordbruksutveckling, Ifad. Drygt 89 miljoner dollar har satsats i fem underdistrikt i Noakhali och några områden som gränsar till floden Meghna. Det innefattar omkring 30 000 hektar mark. Här finns en befolkning på 155 000 människor.

Lokalbefolkningen menar att de nya dokumenten är en välsignelse för dem. Sedan 1994 när projektet inleddes, har oroligheterna minskat i området och de som ägnat sig åt markrofferi har gett sig av.

Konflikter om mark i området har pågått i mer än 50 år. Jordlösa är de som främst har rätt till den statsägda marken men principerna har inte alltid upprätthållits. Personer som ägnat sig åt markrofferi och kriminella har i samarbete med korrupta tjänstemän haft kontrollen över marken i flera årtionden.

Vid flera tillfällen har våldsamheter blossat upp mellan de jordlösa och de som lagt beslag på marken. Många människor har mist livet eller förlorat sina tillgångar. Kvinnor har utsatts för övergrepp av de som ägnat sig åt markrofferi och som behandlat de jordlösa som slavar.

Bazlul Karim, som är en av ledarna för projektet, beskriver hur svårt det var först att få loss marken från dem som lagt beslag på den. Han framhåller att de som nu fått en varaktig lösning har kunnat ta sig över fattigdomsgränsen.

– Nu för tiden finner man inga riktigt fattiga inom 300 kvadratkilometer från våra projekt. De som tilldelats mark har även fått tillgång till krediter och sjukvård, säger Bazlul Karim till IPS.

Han berättar att de även byggt infrastruktur, försett människor i området med rent dricksvatten och hjälpt till att göra mark redo för odling.

Hittills har drygt 11 500 familjer tagit emot dokument som styrker deras äganderätt till mark i området.

En studie som genomförts av Refugee and Migratory Movements Research Unit, en forskningsstiftelse vid Dhakas universitet, visar att omkring en miljon människor är direkt drabbade av erosion vid landets flodstränder varje år. Uppemot 70 procent kan sakna tillgång till mark. De människor som drabbas tvingas ofta bosätta sig i områden där naturkatastrofer är vanligt förekommande och måste flytta gång på gång.

I det område där projektet bedrivs beräknas 26 000 människor förlora sin mark varje år på grund av erosion längs floden Meghna. De familjer som drabbas kommer ofta från kustområden och har redan tidigare tvingats flytta till följd av erosion.