Den 31 augusti lämnade Trafikverket in sitt förslag på hur Sveriges infrastruktursatsningar bör se ut de kommande åren, baserat på den infrastrukturproposition som regeringen presenterade förra året.

Regeringen vill satsa 622,5 miljarder kronor mellan år 2018 och 2029 och i Trafikverkets förslag bör en stor del av dessa satsas på landets järnvägsnät.

– En del i det här är att säkerställa att vi rustar upp, moderniserar och bygger ut järnvägen. Stora belopp läggs nu på att få ett bättre fungerande underhållssystem, sa Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon under en pressträff.

I Västsverige har Trafikverkets prioriteringar dock mötts med stort missnöje under veckan. Den största källan till besvikelse är beskedet att den tidigare utlovade dubbelspåriga höghastighetssträckan mellan Göteborg och Borås, och anknytningen till Landvetter, tagits bort ur planen. Den satsning som var planerad till år 2020 kommer nu att komma igång tidigast år 2029.

”Trafikverkets förslag är katastrofalt dåligt vad gäller järnväg i Västsverige. Vi jobbar nu för att få regeringen att ändra verkets tjänstemannaförslag och satsa på järnväg i Västsverige. Det behövs investeringar i både nuvarande järnväg och fler spår. Det är viktigt för klimatet men också för att människor ska komma iväg till jobb och skola.”, skriver Birgitta Losman, ordförande i regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland, i ett sms till Syre Göteborg.

Även oppositionen i Västra Götaland ställer sig kritisk till Trafikverkets förslag. I ett pressmeddelande säger socialdemokraterna Helen Eliasson, gruppledare i regionen, och Alex Bergström, regionråd, att det är ”beklämmande att Trafikverket inte förstår att en utveckling i Västsverige är nödvändig för hela landet.”

Slaget är dock inte förlorat, menar de. – Detta är Trafikverkets förslag till plan som tar avstamp i de största objekten. Nu ska vi arbeta med ett remissvar från Västra Götalandsregionen.

– Vi tänker fortsätta att kämpa, inte minst för att få gehör för sträckan Borås–Göteborg och Landvetter, säger Helen Eliasson (S).

Näringslivet håller samma linje som politikerna i frågan.

– Nu får vi vänta ytterligare många år på den järnväg som borde ha funnit sedan länge. Vi är också missnöjda med att det inte blir någon fördjupning av farleden till Göteborgs hamn, säger Markus Ottemark som är ansvarig infrastrukturfrågor på Västsvenska handelskammaren.

Från deras sida anser man att investeringarna i höghastighetsjärnväg tar för stor del av potten.

– Vi är positiva till att höghastighetsjärnvägen byggs, men vi tycker att den borde finansieras utanför budgeten, till exempel genom lånefinansiering, säger Markus Ottemark.

Förslaget ska nu ut på en remissrunda innan det klubbas igenom våren 2018. Det ser alltså ut som att politikerna och näringslivet i Västsverige kommer att bilda enad front för att få till en förändring.

– Vi hoppas fortfarande att de ska ta sitt förnuft till fånga, och vi ska försöka få med oss regionens politiker så att vi alla drar åt samma håll. Det kommer nog inte att bli några problem, för här finns ingen meningsskillnad oss emellan, säger Markus Ottemark.