Svenska kyrkan i Malmö brukar varje sommar ordna familjeläger för papperslösa familjer, för att de ska få träffas, andas ut lite och få lite ljus i tillvaron. I år var det sex familjer som åkte till ett vandrarhem i Kågeröd. Men när de hade kommit fram och satt sig för att äta middag omringades plötsligt vandrarhemmet av ett trettiotal poliser.
Det var gränspolisen som hade fått för sig att det var ett bra tillfälle att göra en inre utlänningskontroll. De tog med sig fem av familjerna, som saknade uppehållstillstånd.
Kyrkor har varit fredade zoner i många hundra år. De har inget särskilt sådant skydd i lagen, men traditionen är lång och stark och många inom kyrkan ifrågasätter, milt sagt, att polisen går in och hämtar människor där.
Per Kristiansson, präst i Svenska kyrkan i Malmö, säger till SVT:
– Det känns fruktansvärt! Hur ska vi kunna utföra det som är kyrkans uppdrag? Kristus själv identifierade sig ju med de utsatta, med barnen, med människor på flykt.
Polisen frågar sig i sin tur hur de ska kunna utföra sitt uppdrag, att kontrollera om människor har rätt att vara i Sverige, om de inte får gripa dem var som helst.
Ewa-Gun Westford, polisens presstalesperson, säger till TT att polisen har en svår arbetsuppgift och att hon förstår att de ibland får kritik, men de måste ju sköta sitt arbete.
”Vi kommer att diskutera detta vidare på måndag” sa hon i lördags.
De har mycket att diskutera. Polisen finns ju till att skapa trygghet i samhället, och då borde de vara positiva till att det finns fredade rum, sammanhang där de inte bör gå in. Till exempel då de riskerar att skrämma utsatta barn. De får anpassa sitt arbete därefter.
Det finns flera sätt att göra saker, man behöver inte välja att bete sig illa. Om polisen vill veta om medlemmarna i en familj har uppehållstillstånd skulle de helt enkelt kunna fråga vänligt.
Problemet med det är förstås att det är riskabelt för den som saknar uppehållstillstånd att berätta det för polisen. Men det skulle det inte behöva vara.
Om en familj, eller en person, inte har fått asyl i Sverige ska det finnas rimliga förutsättningar för dem att leva i ett annat land, kanske hemlandet. När polisen hittar människor utan uppehållstillstånd borde de, till exempel i samarbete med Migrationsverket, kunna hjälpa dem att hitta sådana förutsättningar.
Låt det ta tid, låt barnen gå i skolan och förskolan under tiden, låt folk åka på sommarläger i lugn och ro. Finns det något rimligt att åka tillbaka till ska återresan kunna ske under ”humana och värdiga” former som JO Cecilia Renfors säger.
Om inte, till exempel om de kommer från ett land som Afghanistan, är det antagligen inte rimligt att genomföra en utvisning heller. Då borde myndigheterna ompröva beslutet.
Om människor på flykt kunde vänta sig en human och värdig behandling skulle polisen inte behöva jaga dem på väg till förskolan eller på ett sommarläger. Och fredade zoner behövs, även mot myndighetsingripanden.
Tanken att de inte skulle behövas bygger på att myndigheter alltid har rätt och aldrig fattar dåliga beslut som någon behöver skydd från. Så perfekta blir aldrig myndigheter, och en så totalitär syn på deras roll skapar inte ett tryggt samhälle.
