Delstaten Mato Grosso i centrala och västra Brasilien står för närvarande för den största produktionen av soja i landet – här odlas 27 procent av den soja som skördas.

Kommunen Sinop i Mato Grosso som har en befolkning på 133 000 invånare kom till för 37 år sedan och har blomstrat tack vare den växande sojaproduktionen i Brasilien.

– Vi har 14 till 15 miljoner hektar mark som finns tillgänglig för att utöka odlingen av soja med 150 procent i Mato Grosso utan att skog skulle behöva avverkas, säger Antonio Galván, ordförande för Sinops jordbruksförbund.

Han menar att det därför är en naturlig utveckling att Brasilien ganska kan gå om USA och bli världens största sojaproducent. Det uppger också FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, och OECD, västvärldens ekonomiska samarbetsorganisation, i en ny rapport med titeln ”2017-2026 Agricultural Outlook”.

Antonio Galván förklarar att det är klimatet som är den stora tillgången.

– Mer eller mindre regelbunden nederbörd från oktober till maj är det som mer än något annat bidragit till jordbrukets tillväxt i norra Mato Grosso, säger han.

Även bomull och majs odlas i regionen. Under de senaste fyra åren har delstaten blivit landets största producent även av dessa grödor.

Statsägd mark i Cerradoregionen, ett stort savannområde i det inre av Brasilien, samt marker inne i Amazonas, värderades inte högt förr och betraktades ha låg bördighet.

Antonio Galván kommer från södra Brasilien men flyttade till Sinop 1986 när det fortfarande var billigt att köpa mark i området.

– Produktionen av soja hade precis påbörjats i Sinop när jag kom dit. Då var den lokala ekonomin endast baserad på boskapsskötsel och avverkning.

Året när han kom dit producerade Mato Grosso 1,9 miljoner ton soja. Förra året hade delstatens produktion av soj a ökat till över 26 miljoner ton och i år väntas produktionen öka med ytterligare upp till tolv procent, enligt landets jordbruksdepartement.

Men alla som lämnade södra Brasilien i jakt på ett bättre liv för att bosätta sig i Sinop fick inte del av framgångarna.

– De gick i konkurs och återvände till de städer de kommit från. De hårda livsvillkoren och bristen på infrastruktur för transporter drev dem att återvända, säger Antonio Galván.

Under Brasiliens militärdiktatur från 1964 till 1985 flyttade människor inom landet, avverkningen av skog ökade samtidigt som det utlöste konflikter om mark, massakrer på ursprungsbefolkningen och malariaepidemier. Produktionen av soja ökade tiofaldigt under tio år och mer än fördubblades under 1990-talet. Produktionen utökades i de norra delarna av landet och sedan 2000 har delstaten Mato Grosso stått för den största produktionen i landet.

I Mato Grosso har sojaproduktionen tredubblats sedan 2000 och brett ut sig i tidigare otänkbara områden, som nordöstra delen av landet med halvtorra områden och det fuktiga Amazonas.

Soja har blivit landets viktigaste jordbruksprodukt som står för de största exportinkomsterna. Sojaproduktionen motsvarar hälften av produktionen av spannmål, baljväxter och oljeväxter. Under förra året var exportinkomsterna 25 miljarder dollar. Både landskapet och landets ekonomi har förändrats radikalt till följd av produktionen.

– De största hindren för att utöka sojaproduktionen är infrastrukturen och logistiken. Vi har den mark och den kunskap som krävs för att gå om USA och bli världens största sojaproducent men vi saknar riktiga vägar, hamnar, järnvägar och tillräckligt med lageranläggningar. I år är förråden fulla efter rekordskördar av soja och det finns ingen plats för den majs som nu skördas, säger Alexandre Cattelan vid Embrapa Soy som bedriver forskning om genmodifierad soja.

Riksväg BR-163 som korsar det mest produktiva området i Mato Grosso och löper till hamnar i Amazonas utgör den kortaste vägen för transport och export av soja och majs. Men fortfarande består är tio mil av vägen grusbelagd och därför inte möjlig att använda under regnperioden.

FAO och OECD uppger dock att efterfrågan på soja kan komma att minska i Kina under de kommande tio åren och även i många andra utvecklingsländer till följd av att konsumtionen av protein inte kommer att öka lika mycket som tidigare.

Sojans utbredning har skapat debatt särskilt när det handlar om ökad användning av genmodifierat utsäde och jordbrukskemikalier, säger Alice Thuault vid miljöorganisationen Instituto Centro de Vida i Mato Grosso.

I en studie som gjordes 2011 upptäcktes rester av jordbrukskemikalier i bröstmjölken hos många kvinnor i kommunen Lucas do Rio Verde, som ligger i närheten av Sinop.

Produktionen av soja driver också på ökad avskogning i Amazonas, även om det inte sker i samma utsträckning som när det gäller boskapsproduktionen, säger Alice Thuault till IPS.

Dessutom är det ofta sojaproducenterna som har stora marker som dominerar den lokala politiken och som styr i enlighet med sina intressen, på bekostnad av små familjejordbruk, miljön och människors hälsa. Blairo Maggi som numera är Brasiliens jordbruksminister var tidigare sojaproducent och Mato Grossos guvernör.