Det segregerade civilsamhället – del 2

I Göteborg, liksom i resten av Sverige, finns det människor som engagerar sig ideellt inom praktiskt taget alla områden. Det finns föreningar och nätverk för idrott och friluftsliv, miljöengagemang, socialt arbete, kultur, utbildning och vetenskap, specifika evenemang, trossamfund, politik, olika boendeformer och engagemang i det offentliga som familjehem och olika stödfunktioner. Men är det lika för alla? Vilken roll spelar till exempel boendesituation, ålder, kön eller socioekonomisk bakgrund för ens möjligheter till engagemang?

Forskningsrapporten Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014 talar om olika påverkansfaktorer för engagemang, varav en kombination av socioekonomiska resurser, vanor eller traditioner samt tillgång till sociala sammanhang utmärker sig särskilt. Fler än hälften av svenskarna arbetar enligt rapporten ideellt, vilket skulle innebära att ”alla grupper och klasser i det svenska samhället finns representerade i det ideella arbetet.” Professor Lars Svedberg, en av forskarna bakom rapporten, har tillsammans med sina kollegor tänkt mycket kring begreppet tillit, och påpekar att sammanhangen är enormt komplexa.

– Vad som är hönan och ägget inte är lätt att veta. Engagerar någon sig mer för att den känner tillit till världen, eller växer tilliten när någon engagerar sig? Det kan vara olika i olika situationer. Dessutom kan någon ha stark tillit till individen men inte till samhället, eller tvärtom. Vad vi vet är att det finns en koppling mellan vanor, tillit och frivilligt arbete som spelar roll för människors vilja och förmåga till engagemang.

Engagera sig utan sakfråga

Den som vill engagera sig i Göteborgs civilsamhälle men inte har en specifik sakfråga och söker på ”volontär Göteborg” hittar Rädda Barnen, Räddningsmissionen, Röda Korset och Volontärbyrån. Inom Volontärbyrån finns många olika slags uppdrag.

– Idén är att hjälpa ideella organisationer och enskilda människor att hitta varandra, förklarar Anna Snell, pressansvarig på Volontärbyrån. Somliga företag ger arbetstid till ideellt engagemang, och vi kan tillgängliggöra uppdrag så att den som behöver hjälp och den som vill hjälpa upptäcker varandra.

Hälften av Volontärbyråns sökande är under 35 år, och Snell säger att de som är äldre ofta har ärvt sitt engagemang eller också hittat det genom dina barns aktiviteter.

Team Göteborg är ett annat exempel på volontärförmedling. Hela poolen består just nu av 380 personer mellan 15 och 25 år. Åza Rydberg, projektkoordinator på Göteborg & company, förklarar att det görs urval för att gagna jämlikheten inför varje evenemang.

– Vi försöker alltid välja ut så att det blir så jämn fördelning som möjligt exempelvis mellan killar och tjejer. Vi ser på vår verksamhet som en bro mellan skola och arbetsliv. 2016 genererades till exempel 211 jobb genom jobbmässan Starkt läge, anordnad av Team Göteborg och Näringslivsgruppen, och det är vi såklart väldigt glada för.

Varje värd, som volontärerna kalllas hos Team Göteborg, får utbildning och information av teamet. Karriärmöjligheter finns, som gruppledare eller mentor för en medvolontär som har en funktionsvariation.

– Just nu har vi 32 aktiva med funktionsvariation och vi ser en markant ökning av sökande 2017 jämfört med tidigare år. Det kan bero på att det ingår en väldigt drivande person med funktionsvariation i marknadsföringsgruppen. Vi ser att förebildning spelar stor roll. Om unga människor får prova olika sätt att engagera sig på tror vi chansen är större att de vill vara aktiva och skapa ett inkluderande samhälle även senare i livet, säger Åza Rydberg.

Vårt starka samhällsengagemang kan också yttra sig till exempel i villaföreningar som arbetar mot etablerandet av boende för ensamkommande eller människor som motarbetar miljövänlig elproduktion.

– En del uttrycker det som ”not in my backyard”. Även detta räknas som civilsamhällesengagemang, säger Lars Svedberg med eftertryck.

Utmaningar för framtiden

Vid en rundringning som Syre Göteborg har gjort till ideella organisationer och föreningar inom både idrott, boendefrågor, kultur, miljö och socialt arbete svarar praktiskt taget samtliga att det är svårt att få den yngre generationen att engagera sig i en specifik förening. Många kämpar med långsiktighet i engagemang och nya sätt att prata medlemskap på. Några påpekar att även om de gillar föreningsformen finns det tillfällen då effektivitet och demokrati krockar. I vissa kretsar anses det vara en stor utmaning för framtiden att kommunen har svårt att samarbeta om du inte är en juridisk person och har alla papper i ordning.

Emma Öhrwall från den ideella föreningen Kollaborativ ekonomi Göteborg hoppas att kommun och stat kan förändra sitt sätt att hantera samarbetspartners.

– Det verkar finnas en rädsla från kommunen när det gäller att närma sig civilsamhället. Men civilsamhället kommer att springa om kommunerna om de inte blir mer flexibla i vilka de väljer att stötta. Se på en sådan rörelse som #jagärhär till exempel, eller #vistårinteut. När folk kommer på att det funkar bra att organisera grymt stora grupper människor på ganska kort tid kommer de att göra det.

Rekryterade med tiden

Ökat engagemang i sakfrågor behöver dock inte stå i motsats till långsiktighet. Öhrwalls trendspaning blir att ett flyktigt engagemang där unga människor verkar lite här och där kan minska rädslan för civilsamhället – och så småningom kan organiserade alternativ bildas ur detta.

Rapporten om medborgerligt engagemang verkar stödja resonemanget. ”… de yngsta åldersgrupperna är överrepresenterade bland dem som inte är medlemmar i de organisationer där de är aktiva. Det skulle kunna betyda att vi ser en minskad benägenhet att vara medlem bland de yngre, vilket med tiden kan komma att innebära en försvagning av den starka kopplingen mellan medlemskap och ideellt arbete. Detta antagande motsägs dock av att även för fyra år sedan var yngre personer medlemmar i mindre utsträckning. En alternativ förklaring skulle då kunna vara att många inte är medlemmar när de är yngre men att de blir rekryterade med tiden. Det skulle i så fall snarare hänga samman med livscykeln än vara en förändring som följer med ålderskohorter.”

Lars Svedberg är dock försiktig när det gäller att yttra sig om huruvida de som är tillfälligt engagerade i sakfrågor i unga år blir benägna att antingen försvinna eller engagera sig i organiserat föreningsliv när de blir äldre.

– Empiriskt vet vi ingenting om det, men det som är statistiskt klarlagt är att dagens 85-åringar är enormt mycket mer aktiva om deras föräldrar också var det. De som aldrig har arbetat ideellt eller haft föräldrar som arbetat ideellt är de som har svårast att komma in i frivilligt engagemang, men lokalsamhället, det vill säga var du bor och hur miljön ser ut runt omkring, spelar också stor roll för hur väl du danas in i civilsamhällesengagemang.

Text och foto: Malin Aghed