Nyligen attackerades medlemmar av folkgruppen gamela i den brasilianska delstaten Maranhão med machetes och tio personer skadades. Händelsen ses som ett tecken på de ökande hoten mot landets ursprungsbefolkningar.
Den 30 april gick dussintals män till attack mot medlemmar av ursprungsbefolkningen som hade ockuperat ett landområde som de hävdar tillhör deras traditionella marker. Två av de skadade fick djupa skärsår.
Händelsen återkallade minnen av de massakrer som under flera decennier ledde till att Brasiliens ursprungsbefolkningar minskade i antal. Attacken var den hittills mest brutala del av en stor offensiv som genomförts av många ägare av stora jordegendomar, som anser att ursprungsbefolkningarna fått tillgång till alldeles för stora marker.
Marcio Santilli, medlem av organisationen ISA, och tidigare ordförande för det statliga organet för urfolkens rättigheter, Funai, är mycket kritisk till landets regering under ledning av president Michel Temer, som kom till makten för ett år sedan. Tillsammans med ett stort antal andra organisationer har ISA undertecknat ett protestbrev där de anklagar regeringen för att ligga bakom ett ”oöverträffat bakslag för skyddet av miljön, ursprungsbefolkning och jordbruksarbetare”.
Som exempel nämns att Funai fått kraftigt minskad budget samt att en armégeneral utsetts som chef för organet. Dessutom menar kritikerna att regeringen ligger bakom åtgärder som syftar till att dra tillbaka urfolkens rättigheter att leva på sina traditionella marker, något som de har rätt till enligt landets författning.
I Brasiliens kongress finns starka krafter som är hårda motståndare till att landets ursprungsbefolkningar ska få tillgång till fler marker.
– President Temer är väldigt impopulär och hålls som gisslan av kongressen och är sårbar för påtryckningar från dessa politiker, säger Marcio Santilli till IPS.
En framträdande politiker, Nilson Leitão, har fört fram krav på att dussintals ledare för olika organisationer, antropologer och myndighetsföreträdare, ska åtalas för påstådda brott i samband med att ursprungsbefolkningar fått jordrättigheter fastslagna.
– Det är paradoxalt att han vill kriminalisera dem som vill agera i enlighet med konstitutionen, säger Marcio Santilli.
Nilson Leitão hävdar dock att även han vill försvara författningen, men från en annan utgångspunkt, och säger till IPS att en parlamentarisk kommission gjort en undersökning som visar att det finns flera fall som borde leda till åtal.
I en skrivelse går Nilson Leitão till hård attack mot flera ickestatliga organisationer, som enligt honom ”mottagit enorma summor pengar från utlandet”, samtidigt som han uppmanar till övertagande av landsbygdsområden som ursprungsbefolkningar menar tillhör dem.
År 2010 beräknades knappa 818 000 av Brasiliens nästan 208 miljoner invånare tillhöra ursprungsbefolkningen, och det är en siffra som har stigit med åren. Sedan 1988 har 480 områden i landet officiellt erkänts som tillhörande landets urfolk, och ytterligare över 200 områden kan vara på väg att få samma klassificering.
Många av landets ursprungsbefolkningar har med tiden återfunnit sina identiteter och arbetar för att även återta sina traditionella marker. Detta var också fallet med de medlemmar av gamela-folket som blev utsatta för attacken i Maranhão. De menar att myndigheterna agerar för långsamt och valde därför att ockupera ett markområde som de menar tillhör dem, berättar Cleber Buzatto som är ordförande för den katolska organisationen CIMI, som arbetar för ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Rika lokala jordägare valde sedan att gå till våldsam attack mot markockupanterna.
I slutet av april samlades närmare fyra tusen demonstranter i landets huvudstad Brasilia för att protestera mot vad de upplever som svek från staten gentemot ursprungsbefolkningarna, och för att försvara sina konstitutionella rättigheter.
Landets regering kritiserades nyligen för dess politik gentemot ursprungsbefolkningarna i samband med ett möte inom FN:s människorättsråd i Geneve.
– Detta är något som inger oss hopp, säger Cleber Buzatto.
