Skatteparadisen är ”en av våra demokratiers största fiende”, enligt de officiella representanter för Sydafrika, Indien och Ecuador, som nyligen kallade till ett informellt möte inom FN. Målet med mötet var att komma med förslag på lösningar.

– Skatteintäkter brukar sägas utgöra ett lands blodomlopp. I en globaliserad värld, där ekonomierna har integrerats, kan skatteåtgärder i ett enskilt land påverka alla både inom och utom det landets gränser, sade Indiens FN-ambassadör Syed Akbaruddin, och tillade att de trender som kan ses när det gäller illegala pengaöverföringar är oroväckande.

FN-experten Alfred de Zayas har gjort bedömningen att upp emot 32 biljoner dollar kan finnas undangömda på olika konton i olika delar av världen.

För utvecklingsländer innebär detta att man går miste om enorma belopp som hade behövts för att uppnå de sociala och ekonomiska målsättningar som inryms i FN:s globala utvecklingsmål, kallad Agenda 2030, där målsättningen är att ”ingen ska lämnas efter”.

– När det gäller den målsättningen är frågan om skatter grundläggande, sade Sydafrikas FN-representant Mahlatse Mminele.

Enligt FN-organet UNCTAD kostar de illegala penningflödena världens utvecklingsländer motsvarande mer än ett hundra miljarder dollar om året. Värst drabbat är Afrika, där beloppen vida överstiger de pengar som når kontinenten i form av bistånd.

De så kallade Panamadokumenten avslöjade bland annat hur ett företag i Uganda lyckats undgå skatt på motsvarande 404 miljoner dollar. Det är en siffra som överstiger det östafrikanska landets årliga budget för sjukvårdssektorn.

Ecuadors utrikesminister Guillaume Long sade att hans land beräknas bli ”rånat” på summor motsvarande en tredjedel av Ecuadors bruttonationalprodukt, genom skatteintäkter som i stället göms undan i skatteparadis. Avsaknaden av dessa pengar bidrar enligt utrikesministern till vidgade sociala klyftor.

Ecuador är för närvarande ordförande för G77-gruppen, som består av drygt 130 utvecklingsländer, och Guillaume Long menar att det krävs internationellt samarbete mot skattebrotten.

– Frågan om ett internationellt samarbete är av avgörande betydelse och har direkta kopplingar till möjligheterna att genomföra Agenda 2030 och att kunna garantera de mänskliga rättigheterna, sade han vid mötet.

Syed Akbaruddin kritiserade att inte mer har gjorts av det internationella samfundet.

– De som eftersträvar multilateralism när det gäller områden som den biologiska mångfalden, de mänskliga rättigheterna, fred och säkerhet, väljer att inte eftersträva detsamma när det handlar om internationellt skattesamarbete. Vem kan förklara denna gåta?, sade Syed Akbaruddin.

FN har en expertkommitté för internationellt samarbete i skattefrågor, men den kritiseras för att inte vara tillräckligt effektiv. Enligt Guillaume Long har kommittén inte arbetat på regeringsnivå och saknar dessutom de resurser som krävs. Av det skälet menade de tre landrepresentanterna vid mötet att kommittén måste förstärkas och uppgraderas till att bli ett internationellt organ med företrädare för alla världens länder.

För närvarande upptas 12 av de 25 platserna i kommittén av företrädare för de 35 länderna inom OECD, vilket innebär att övriga platser får delas av världens resterande 158 länder.

– Alla länder – rika som fattiga, stora som små, har rätt till en inkluderande plats vid bordet när frågor som påverkar oss alla ska avhandlas, sade Syed Akbaruddin.

Av det skälet uppmanas FN att omgående agera.

– Det internationella samfundet måste omedelbart åtgärda detta, den rådande ordningen kan inte längre tillåtas, sade Mahlatse Mminele.