Enorma stränder äts bort av erosion i nationalparken Cahuita i Costa Rica. Samtidigt är stora rev utsatta för korallblekning och hotas av det allt varmare havet till följd av klimatförändringarna.
Den långa stranden Puerto Vargas krymper som en följd av kusterosion. På bara några få år har dussintals meter gått förlorade. Det har påverkat turismen och de havssköldpaddor som förr kom hit för att lägga sina ägg.
Samtidigt som stränderna har drabbats har även miljön under vatten påverkats i provinsen Limón som sträcker sig längs landets karibiska kust från norr till söder.
– Höjda havsnivåer och temperaturförändringar påverkar korallekosystemen, säger Patricia Madrigal, Costa Ricas vice miljöminister, till IPS.
Vattnet i Karibiska havet är särskilt gynnsamt för koraller men uppvärmningen av vattnet och försurningen till följd av klimatförändringar hotar att utplåna de ekosystem som ger upphov till viktiga miljömässiga värden och inkomster för kustområden.
Den mest synliga effekten är korallblekning som är ett tecken på att korallerna är hotade. Korallblekning innebär att korallernas livskamrater, en typ av mikroalger som bor inuti korallerna och som producerar syre, ”spottas ut”. Korallerna förlorar då både sin färg och den näring de får från algerna. Följden blir att de bleks och dör.
Enligt en rapport från FNs klimatpanel, IPCC, som publicerades 2015 finns det tydliga bevis för att 80 procent av korallreven i Karibien har blekts och att 40 procent av reven förstördes under en kritisk period 2005. Det här är ett återkommande fenomen över hela världen. Enligt rapporten kan 75 procent av alla världens korallrev ha drabbats av allvarlig blekning i mitten av århundradet om inte utsläppen av växthusgaser begränsas.
Korallreven i Karibien utgör omkring 7 procent av världens totala men spelar en viktig roll för ekonomierna i många kustsamhällen i regionen. Skyddet av korallreven handlar om mer än att värna den biologiska mångfalden. Korallreven bidrar till försörjning för nästan en miljard människor och erbjuder ett skydd mot stormar för kustsamhällen. Korallreven bidrar till inkomster för turismen och fisket på miljarder dollar per år.
Experter i Costa Rica och i den karibiska regionen uppmanar till att användningen av fossila bränslen ska upphöra, eftersom det bidrar till den globala uppvärmningen. De framhåller att det är viktigt att forskningen undersöker hur korallreven kan återställas.
– De karibiska länderna bör också tänka på hur de kan minska sin miljöförstöring. Hur upprätthålls revens motståndskraft? Genom att sediment och jordbrukskemikalier inte dumpas på dem. Ett sjukt korallrev drabbas lättare av andra problem, säger biologen Lenin Corrales som är chef för ett laboratorium vid CATIE, ett regionalt institut för forskning och högre utbildning inom miljö och lantbruk i Latinamerika.
En akademisk studie som publicerades 2012 visar att nedbrytningen av korallerna längs Panamas karibiska kust påbörjades innan den globala uppvärmningen tog fart under de senaste decennierna. Forskare lägger skulden på skogsskövling och överfiske. Skogsskövling och dåligt skött jordbruk kan vara källa till utsläpp av sediment som förhindrar tillväxten av koraller medan överfiske påverkar vissa arter som är viktiga för att begränsa tillväxten av makroalger som förstör reven.
– Många av de fiskar som äts i Karibien lever på växter och reglerar tillväxten av makroalger som förstör korallerna. När den växtätande fisken försvinner och havstemperaturer blir högre har algerna sina glansdagar, säger Lenin Corrales.
I en rapport som publicerade 2014 av flera organisationer, däribland FNs miljöprogram Unep och Internationella naturvårdsunionen, IUCN, framhålls att frånvaron av växtätande fiskar som papegojfisk äventyrar korallrevens framtid i regionen. Ingen vet hur länge dessa rikedomar under vattnet kommer att finnas kvar. Olika scenarion förutspår allvarliga effekter under de kommande årtiondena eftersom många korallrev skadades svårt i samband med väderfenomenet El Niño Southern Oscillation 2015.
– Korallreven har redan drabbats av värmestress. Ett korallrev som utsätts för en högre temperatur på en grad under 12 veckor kan drabbas av oåterkalleliga skador, säger Lenin Corrales, till IPS.
Vid den marina forskningsstationen Mote Marine i Florida odlar forskare koraller under kontrollerade förhållanden för att sedan kunna återinföra dem i havet.
– Vi kan faktiskt testa dem för att se vilka som har en viss motståndskraft när det gäller framtida förhållanden och på så sätt kan vi bygga ett starkare ekosystem, säger Dave Vaughan, laboratoriechef, till IPS.
Forskargruppen som leds av Dave Vaughan har återinfört 20 000 små koraller i förstörda områden i en process som kommer att påskynda återhämtningen i dessa ekosystem. De kommande fem till tio åren kommer en miljon nya koraller att vara på plats.
Dave Vaughan medger att det bara är ett sätt att köpa tid. Den viktigaste uppgiften när det gäller att bekämpa klimatförändringarna är att minska utsläppen som orsakar växthuseffekten.
– Återskapandet av koraller kan ge oss 10, 50 eller 100 år men om havstemperaturen så småningom blir högre finns det inte mycket hopp, säger han.
