Vi har alla någon pryl hemma som vi tycker om men som har någon liten defekt. Det kan vara allt från en gammal laptop som plötsligt lagt av till en jacka vars blixtlås inte längre fungerar. Vi lägger undan prylen på något bra ställe och tänker: den ska jag laga så fort det finns tid över. Tyvärr blir den ofta liggandes för att samla damm i något hörn till den dag vi slänger den och köper en ny.

Det sker ofta utan större eftertanke, och beteendet stimuleras ytterligare i såväl tv som surfplatta, med ständig reklam om nyutgivna modeller som ska vara lite bättre än de föregående. Det är dessutom enkelt och bekvämt att köpa nytt istället för att laga det som har gått sönder. Bara under förra året slängdes 84 kilo grovsopor per person i Göteborg. Att minska avfallsmängderna är ett av målen i Göteborgs stads klimatstrategiska program: mellan år 2010 och 2030 ska mängden avfall per person ha minskat med 30 procent.

Mötesplatser för återbruk

Nyligen öppnade fyra så kallade Fixotek i Göteborg; kvartersnära mötesplatser som ska uppmuntra göteborgarna till klimatsmartare konsumtionsvanor. Satsningen görs av Göteborgs stad i samarbete med flera andra aktörer och än så länge finns ett fixotek i Rannebergen, Bergsjön, Majorna respektive Hammarkullen.

– Till Fixoteken är alla välkomna. Här kan man låna verktyg; laga kläder, cyklar eller andra teknikprylar och utföra enklare reparationer av träsaker. Man ska också kunna bygga helt nytt av gammalt trä och låna med sig vanliga verktyg eller symaskin hem om man behöver, helt utan kostnad, sade biträdande projektledare Amanda Österlin La Mont när Fixoteket i Majorna invigdes.

Fixotekets besökare ska även kunna delta i workshops i exempelvis klädsömnad och cykelreparation. I Majorna och Hammarkullen kommer det också att finnas mini-återvinningscentraler där man kan lämna in mindre mängder farligt avfall.

Förhoppningen med Fixoteken är alltså att öka stadsbornas återanvändande för att på lång sikt minska avfallsmängderna. Men leder ett ökat återbruk tvunget till minskade avfallsmängder? Hilda Kraamer är chef för avfallsavdelningen på förvaltningen Kretslopp och vatten. Hon menar att det inte ännu finns något bevisat samband mellan ett ökat återbruk och minskade avfallsmängder. Snarare ser hon Fixoteken som ett påverkansarbete för ökat återbruk, vilket efterhand ska kunna visa den faktiska miljömässiga nyttan.

– Även om du lagar dina byxor betyder det inte nödvändigtvis att du inte köper ett annat nytt par. Man ska vara försiktig med att säga att lagningar och reparationer minskar den faktiska konsumtionen och avfallsmängderna. Det bästa sättet att få till ett effektivt avfallsförebyggande arbete vore om vi hade mindre pengar, säger hon.

Hjälper skatteavdragen?

I vårbudgeten 2017 ville regeringen uppmuntra fler svenskar att laga sina saker istället för att kasta dem i soptunnan. Rut-avdraget utvidgades till att även omfatta reparationer och underhåll av vitvaror i hemmen, så kalllat rep-avdrag, och momsen halverades på reparationer av cyklar, skor, kläder, lädervaror och textilier. Motiveringen till beslutet var att en ökad reparationsvilja skulle resultera i ett minskat avfallsberg och minskad energiförbrukning.

– Det är viktigt att man underhåller och lagar saker istället för att ha en slit-och-slängekonomi. Det handlar om att vi ska spara på naturens resurser, sa finansminister Magdalena Andersson (S) om förslaget i en kommentar till SVT.

På Göteborg Manufaktur har man lagat jeans sedan fyra år tillbaka. Olof Norrman har varit med sen starten och förklarar att intresset för att laga jeans är stort rent generellt. Men om intresset har ökat på grund av momssänkningen är svårt att säga, tycker han.

– Vi startade ju innan det ens var något snack om någon momssänkning och den kom lite som en överraskning. Men jag tror absolut att det har hjälpt oss, dels för att vi kan ta ut en större avans och dels för att det verkar vara fler personer som har fått upp ögonen för att reparera sina jeans. Men det är svårt att bedöma om det har att göra med att vi har blivit mer välkända eller med att medvetenheten kring återbruk och reparationer har ökat. Jag tror att det är en ihopkoppling av de båda, säger Olof Norrman.

Samuel Seffo har haft sitt skrädderi, Samuels skrädderi, i Göteborg i mer än 30 år. Inte heller han har märkt av någon större skillnad i antalet kunder sedan införandet av momssänkningen. Den största skillnaden de senaste åren är enligt honom kundkretsen: I allt större utsträckning är det unga som kommer in och vill få något lagat, medan det tidigare i huvudsak varit äldre personer.

– Jag har inte märkt av någon skillnad sedan regeringens momssänkning. Det är inte så att någon kommer in och pratar om det direkt. Men generellt har antalet kunder ökat de senaste tio åren, men det har nog mer att göra med att folk rekommenderar oss, säger Samuel Seffo.

Vill inte konkurrera

Eftersom Fixoteken erbjuder invånare möjligheten till kostnadsfria reparationer uppstår en konkurrensrisk med lokala reparatörer. För att undvika en sådan utveckling vill man öppna upp för olika typer av samverkan. Ett samarbete med de stora second hand-aktörerna har redan dragits igång och man kommer att ha en dialog även med andra aktörer för att se hur Fixoteken påverkar deras verksamhet.

– Man kan ju tänka sig olika möjligheter att samarbeta i stället, till exempel genom att hänvisa till den lokala cykelreparatören när någon frågar om reservdelar. Det gäller att hitta sådana synergier i stället för att konkurrera, säger Amanda Österlin La Mont.

Just samverkan är A och O i den här typen av projekt, säger hon: det är genom samarbetet med bostadsföreningar, lokala föreningar och civilsamhälle som Fixoteken har möjliggjorts.

– Ett samarbete behövs där både sociala och miljömässiga kompetenser finns med. Till exempel står stadsdelen och bostadsföreningarna för den sociala delen, med tanke på att de känner invånarna och det lokala föreningslivet, medan vi på Kretslopp och vatten kan bidra med de miljömässiga och ”stadenövergripande” kompetenserna.

Behöver nå ut

En av föreningarna som är inbjudna att delta i Majornas Fixotek är Solidariskt kylskåp, också kallat Solikyl. Bruno Chies som representerar föreningen var på plats vid invigningen. Han är positivt inställd till det hela och hoppas att arrangörerna kan nå ut till de boende i området och få dem att känna mötesplatsen finns till för dem och att de kan vara med och forma den.

”Verksamheten behövs”

Ifall återbruket kommer att öka genom verksamheten tycker han dock är svårt att säga.

– Man gör det i alla fall möjligt och jag tror att verksamheten behövs. Men hur det utvecklar sig är upp till dem som driver verksamheten, att se till att det inte bara blir en plats där personer väljer att slänga farligt avfall till exempel, säger han.

Saleban Abdillahi som var på plats vid invigningen av Fixoteket i Bergsjön har en liknande attityd. Han själv kommer att nyttja verksamheten framöver, men är osäker på i vilken utsträckning andra boende i området kommer att göra det.

– Det här är en väldigt bra chans för folk, men jag är inte säker på att de är medvetna om att det finns. Många här pratar inte svenska och för att nå ut till dem behöver man prata med dem eller skicka ut information på fler språk. Min förhoppning är att verksamheten ska locka folk; att det inte bara blir invigning och sen kommer ingen hit och det tvingas stänga ner. Det händer ofta tror jag.

Hur jobbar man då för att inkludera den del av stadens befolkning, som i flera fall redan står utanför samhället och inte talar språket, i den här typen av satsningar? Nina Wolf förklarar att man försöker nå ut till gruppen genom flera kanaler. Inte minst i sociala medier, men också genom uppsatta affischer och planscher.

– Förhoppningsvis blir det en snackis. Jag hoppas att folk här ska vara intresserade och se det som en attraktiv mötesplats, säger hon.

Avfallsavdelningens chef Hilda Kraamer i sin tur säger att informationsutskicken ska vara på enkelformulerad svenska.

– Sen har vi ju i vårt politiska inriktningsdokument pekat på att det är de välbesuttna som i första hand ska påverka avfallsmängderna och börja konsumera mindre. Det är inte i förorterna som problemet är störst, för där har man ofta mindre marginaler.

Undersökas kvartalsvis

Hur det går på Fixoteket kommer att undersökas kvartalsvis, för att se vad som har fungerat bra respektive mindre bra och hur verksamheten skulle kunna utökas. Alla är välkomna att komma med idéer om hur man kan öka återbruket och reparationsviljan hos stadsborna.

Läs även Syre Göteborg frågar: Brukar du återbruka och reparera dina saker?