De första romerna anlände till Sverige för cirka 500 år sedan. Historien vittnar om hundratals år av förtryck, förföljelse och diskriminering.

Listan över de rättsliga övergrepp som Sveriges romer tvingats genomlida kan göras lång: från dödsstraff och straffarbete till utvisningar och tvångssterilisering.

Drygt två decennier har gått sedan romerna erkändes som nationell minoritet i Sverige. Trots det är befolkningsgruppen än i dag försatt i utanförskap.

Polismaktens kartläggande av svenska romer i det så kallade ”romregistret” uppdagades för bara fem år sedan och bland landets 65 000 romska invånare beräknades fyra av fem stå utan arbete vid en undersökning år 2012.

– Diskrimineringen mot romer är så djupt rotad i den svenska folksjälen att det är svårt att ändra på strukturerna, men det är det vi måste göra och det är det vi finns till för. Även romer måste beredas en naturlig plats i vårt samhälle, säger Domino Kai, enhetschef på Romano center i väst.

Centret, som tidigare gick under namnet Romska kunskaps- och informationscentret, erbjuder stöd och service till personer med romsk bakgrund. Det kan handla om allt från hur man fyller i en blankett till hur man söker sig till vården eller skaffar jobb och bostad.

– Det är inte alla som har samma behov utan många vill och kan själva. Men det här är ett sätt att ge möjligheten till personer att hitta till sina rättigheter som de inte vet var de ska leta efter, säger Domino Kai.

Samarbete med Romska rådet

I en satsning med syfte att öka romers inkludering i det svenska samhället lade regeringen fram en strategi för åren 2012–2032.

Målsättningen är att år 2032 ska romer som fyller 20 år ha samma chanser i livet som ickeromer Under projektets första tre år var Göteborgs stad en av totalt fem pilotkommuner som arbetade med romsk inkludering, tillsammans med Luleå, Malmö, Helsingborg och Linköping.

– Projektet pilotkommunen varade från 2012 tills slutet av 2015 och ingick i den nationella 20-åriga strategin. Men beslutet för Romano center är kommunalt och finansieras med kommunens pengar, säger Domino Kai.

Förslaget om ett romskt informations- och kunskapscenter uppkom redan 2012. Göteborgs stad utredde frågan och tre år senare fattade kommunfullmäktige beslut om att verksamheten skulle stå klar 2018.

Planeringen av verksamheten har skett i nära samråd med Romska rådet och flera av medarbetarna på Romano center är själva romer.

De talar romanes och har kunskap om folkgruppens kultur och vilka situationer som kan uppstå i mötet med olika myndigheter.

Historisk medvetenhet

Utöver att erbjuda stöd till romer kommer verksamheten dessutom att arbeta med kunskapshöjande insatser riktade till anställda inom kommun och region om romernas historia och situation.

Enligt Domino Kai är det viktigt att det finns en historisk medvetenhet kring Sveriges förhållande till romer för att förstå dagens problematik.

– När man ser en människa med en särskild grupps attribut så händer det något med människor – automatiskt påkopplas de här stereotypiska bilderna som ofta grundar sig i okunskap eller omedvetenhet. Jag vill inte påstå att människor med illvilja vill kränka andra, men det sker automatiskt och det är därför vi finns till: inte bara för att råda och stödja romer, utan också för att utbilda och upplysa.