I måndags var miljöminister Karolina Skog på plats i Göteborg för att presentera regeringens nya strategi för klimatanpassning. Pressträffen hölls, lämpligt nog, på kajkanten precis intill Göta älv – ett av de områden i Sverige som kommer att påverkas mest av klimatförändringarna.

– Klimatanpassning handlar om att tänka efter före och identifiera risker. Göteborg arbetar väldigt mycket med detta och är ett bra föredöme. Det vi vill göra nu är att systematisera och sprida det här arbetet över landet, sade Karolina Skog.

Även Ulf Kamne (MP), miljökommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg, deltog under pressträffen.

– Vi gör allting sedan länge, sade han om Göteborgs arbete med klimatanpassning.
– Göteborg är ju väldigt utsatt för vatten, och det största hotet är skyfall. När man står här vid älven tänker man kanske i första hand på höjda vattennivåer, men när det regnar väldigt mycket svämmar det över och vattnet måste ta vägen någonstans. Därför har vi jobbat väldigt mycket med skyfallsanalyser.

Raka besked

Den nationella klimatanpassningsstrategi som regeringen nu lägger fram är Sveriges första och efterfrågad sedan länge, inte minst från kommunsidan, sade Karolina Skog.

– Klimatförändringarnas effekter kommer att bli väldigt olika i olika delar av landet. Förra sommaren bjöd väldigt tydligt på det här: då var det ovanligt mycket vatten i vissa delar av landet och i andra delar var det torka. För att vi ska rusta Sverige för detta så måste vi arbeta på alla nivåer och i alla delar av samhället. Det vi gör i den nationella klimatanpassningsstrategin är helt enkelt att lägga upp en plan för vilka som har vilket ansvar, så att inget faller mellan stolarna.

Och det var inga tveksamheter i Skogs besked om vilka som har det stora ansvaret för att klimatsäkra Sverige: regeringen slår nu fast att varje fastighetsägare ska se till att dess fastighet är säker, och att kommunerna måste ta med det i sin planering. Denna ansvarsfördelning förtydligas med en förändring i plan- och bygglagen.
– Ansvaret för klimatanpassning ligger väldigt lågt. Det ska vara decentraliserat ansvar och decentraliserad finansiering, säger Karolina Skog.

Varierad beredskap

Idag har många kommuner runt om i Sverige långt kvar till att vara klimatsäkra.
– Beredskapen är väldigt varierad, tyvärr. En del kommuner har jobbat systematiskt med det här länge, andra har nästan inte gjort någonting. Det är oroande. Därför ser vi verkligen ett behov av att säga att alla kommuner måste ta in detta i sin översiktsplaner och göra riskanalyser, sade Skog.

Men finns det tillräcklig kompetens i landets kommuner för att genomföra den här typen av arbete?

– Nej, det kan man inte räkna med. Men dels finns det flera statliga utredningar som har lagt grunden och dels kommer de kommuner som inte har den här expertisen att kunna få stöd från Boverket och SMHI.

Enligt regeringens strategi kommer Boverket att ha ett samordningsansvar för klimatanpassning i bebyggd miljö i Sverige, vilket innebär att det är dit landets kommunpolitiker ska vända sig med sina frågor. Utöver detta kommer SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, att få ett ökat uppdrag. De bidrar redan sedan tidigare med vetenskaplig expertis, en arbete som nu kommer att förstärkas.

– SMHI driver ett centrum för klimatanpassning som riktar sig direkt till kommunerna. De har dels utbildningar, men man kan också ringa upp dem direkt för att ta del av deras expertis kring hydrologi och de naturvetenskapliga delarna. För den kompetensen kommer aldrig alla kommuner att kunna ha hemma, sade Karolina Skog.

Inget ekonomiskt stöd

Den hjälp som kommunerna kan förvänta sig från staten är alltså kunskapsmässigt stöd och rådgivning från Boverket och SMHI. Några ekonomiska tillskott är det inte tal om, utom i enstaka undantagsfall. Att vissa kommuner är mer utsatta än andra eller har sämre förutsättningar att klimatsäkra innebär inte att de kommer att få någon extra hjälp, enligt Karolina Skog.

– Nej, det kommer de inte. Det är en viktig sak som vi slår fast nu, att det är fastighetsägarnas och kommunernas ansvar att det här blir gjort och att finansiering måste ske lokalt.

Det här har inte varit tillräckligt tydligt tidigare, menar Skog, vilket har gjort att vissa kommuner “sitter och väntar och hoppas att staten löser det”.

– Men det kommer aldrig att hända, och det är väldigt viktigt att vi är tydliga med det: Det här är ett lokalt ansvar och ni måste hitta lösningar lokalt. Staten kommer inte att rädda er.

Men det kan som sagt finnas undantagsfall; platser i landet med ett extra utsatt läge som motiverar att staten går in och stöttar även ekonomiskt. Göta älv ett sådant område, vilket gjort att regeringen i sin budget avsatt 100 miljoner till skredsäkring. Enligt miljöministern ska man också beställa en nationell analys som ska identifiera om det finns andra liknande platser i Sverige.
– Men det är tydligt att det här är en undantagsmekanism, sade Karolina Skog.

Ändrad VA-taxa

Ett par nyheter finns det ändå som skulle kunna underlätta ekonomiskt för kommunerna. Just nu utreds huruvida VA-taxan, alltså den avgift som man betalar för att vara ansluten till vatten- och avloppsnätet i sin kommun, skulle kunna förändras. VA-taxan används idag till åtgärder som rör just vatten- och avloppsförsörjning, men med nya regler skulle kommunerna också att kunna använda intäkterna till klimatanpassningsåtgärder.

Regeringen inför också ett nytt statsbidrag för gröna städer och ekosystemtjänster i urbana miljöer, som kommuner kan söka. I år handlar det om 200 miljoner kronor, en summa som enligt Skog kommer att växa kommande år.

– Det handlar om att använda naturen till smarta lösningar i våra städer. Om man har ett förslag med lite innovativ höjd, till exempel på hur man kan använda naturen som översvämningsskydd, kommer man att kunna söka de här pengarna från Boverket. Det finns många nya spännande lösningar på hur naturen kan göra städer mer robusta, och samhällsekonomiskt är det väldigt bra.

Vill du veta mer? Syre Göteborg kommer att fördjupa sig i hur Göteborg arbetar med klimatanpassning längre fram i vår.