Den senaste månaden har ett tjugotal forskare befunnit sig på expedition i Antarktis för att studera djurlivet på havsbotten. En av dem är Thomas Dahlgren, marinbiolog vid Göteborgs universitet.
I slutet av februari lämnade forskningsfartyget R/V James Clark Ross sin hamn på Falklandsöarna och styrde mot Antarktis. Målet var att studera havsbotten i ett område som aldrig tidigare har kunnat utforskas.
Det var i somras som ett stort stycke av glaciärisen på den Antarktiska halvön lossnade, vilket öppnade dörren för att studera havsbotten i den spricka som uppstod mellan den fasta glaciären och den flytande biten.
– Det är en botten som varit täckt av isen och aldrig tidigare kunnat undersökas. Jag är speciellt intresserad av det som lever på havsbotten, sade Thomas Dahlgren, marinbiolog och forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet, till TT inför expeditionen.
Thomas Dahlgren är en av ett tjugotal forskare från olika delar av världen som deltagit i expeditionen. Under tre veckors tid har de samlat så mycket information som möjligt om området, både havsbotten och miljön runt omkring.
Målet var att kartlägga livet på den tidigare istäckta havsbotten, ett uppdrag som visade sig lättare sagt än gjort. Expeditionen nådde inte fram till den plats man från början siktat in sig på, utan har istället fått arbeta i ett annat område där ett mindre glaciärstycke lossnat.
Med hjälp av olika redskap har forskarna hämtat upp material från havsbotten som sedan ska analyseras. Och havsbotten har bjudit på nya fynd:
– Vi har hittat nya arter, särskilt bland de mindre men vanligare djuren, säger Thomas Dahlgren.
Forskarna tror att kartläggningen av djurlivet på botten kan ge viktig information om klimatförändringarna. Förhoppningen är att det ska ge kunskap om hur vanligt det har varit med issmältningar under tidigare årtusenden, och vad det säger om dagens klimatförändringar.
– När vi analyserat våra prover kan vi få reda på sannolikheten att Västantarktis isar smält under den senaste värmeperioden och därmed få en ledtråd i hur unik dagens avsmältning är, säger Thomas Dahlberg till TT.