Sveriges allmännyttiga bostadsbolag går nu samman i ett gemensamt klimatinitiativ, med målet om fossilfrihet till 2030.  Nyligen satte Framtiden, som samlar Göteborgs allmännyttiga bostadsföretag, sitt namn på papperet.

Allmännyttan i Sverige, det vill säga landets kommunala bostadsbolag, ska bli fossilfri till år 2030. Det slås fast i Allmännyttans klimatinitiativ, som lanserades i slutet av november. Dessutom ska energianvändningen minska med 30 procent under samma period.

Fler och fler allmännyttiga bostadsbolag har skrivit under initaitivet sedan den lanserades i slutet av november, så även Framtidenkoncernen, som samlar de fyra allmännyttiga bolagen i Göteborg: Posiedon, Familjebostäder, Bostadsbolaget och Gårdstensbostäder.

– Det är en självklarhet för oss att skriva under. Energi och klimat är en av våra viktigaste hållbarhetsfrågor där vi har stor påverkan och vi har länge jobbat intensivt med energieffektivisering, säger Anna Staxäng, kvalitets- och hållbarhetschef på Framtiden, och tillägger:

– Vi ser också en vinst i att vi gör det här tillsammans i Sabo (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) och kan dela erfarenheter med varandra. Att vara en del av ett större initiativ blir en positiv intern press.

Tidigare satsning gav mersmak

Idag finns det 313 allmännyttiga bostadsbolag i Sverige, som tillsammans äger 46 procent av landets hyresrätter. Det är med andra ord en bjässe som nu vill ta tag i sin klimatpåverkan.

Allmännyttan har även tidigare gjort en gemensam satsning i det så kallade Skåneinitiativet som pågick mellan 2007 och 2016. Där satte 105 bolag – inte bara från Skåne, namnet till trots – upp målet att minska energiåtgången med 20 procent under nioårsperioden. Det nåddes inte riktigt, utan man landade på en minskning med 17 procent när projektet summerades.

– Men vi var ändå otroligt nöjda, för många trodde från början att 20 procent var alldeles för ambitiöst och helt omöjligt att nå, säger Therese Rydstedt.

Skåneinitiativet gav mersmak, berättar hon. Många sporrades av att ha ett gemensamt mål och det fanns ett stort tryck på att det skulle bli en fortsättning. Där ur föddes Allmännyttans klimatinitiativ, som alltså inte bara är ett mål om att spara energi utan inbegriper miljö- och klimatfrågor på ett större plan.

Tre fokusområden

I ett projekt tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet har Sabo tagit fram en klimatberäkningsmodell och identifierat stora utsläppskällorna från ett bostadsföretag. Utifrån detta har man valt ut tre särskilda fokusområden: effekttoppar och förnybar energi, krav på leverantörer och klimatsmart boende.

– På kalla vinterdagar är effektuttaget som högst; det är då fjärrvärmebolagen ofta måste sätta in olja eller importera smutsig el från Danmark. Genom att minska effekttopparna kan våra medlemmar verkligen bidra.

De övriga områdena handlar, precis som det låter, om att ställa klimatkrav på leverantörer vid nyproduktion och renovering och att underlätta för hyresgästerna att göra klimatsmartare val.

– Vid själva byggandet handlar det mycket om materialvalen. Det här är ett utvecklingsområde som våra medlemmar har börjat snudda vid, men som ännu inte har etablerats, säger Therese Rydstedt och fortsätter:

– Allmännyttan har också stora möjligheter att underlätta för hyresgästerna att leva klimatsmart, till exempel genom att skapa olika delningstjänster så att man inte behöver äga sin egen bil. Som bolag kan man förstås inte tvinga sina hyresgäster till någonting, men man kan göra mycket för att underlätta för dem.

Beteendeförändringar en utmaning

När det gäller Framtidenkoncernens möjligheter att ställa om till fossilfritt har man en stor styrka i att vara Sveriges största allmännytta, säger Anna Staxäng.

– Det finns en tyngd i det när det gäller att ställa krav gentemot leverantörer, till exempel. Vi har också många specialistfunktioner och kompetenser inom koncernen och ett upparbetat samarbete med Göteborg energi.

Att de sedan länge arbetat med att minska energianvändningen ger också ett försprång, men är på samma gång en utmaning eftersom de redan plockat många av de lågt hängande frukterna.

I övrigt handlar de största utmaningarna om att åstadkomma beteendeförändringar, säger Anna Staxäng.

– Klimatinitiativet handlar inte bara om att göra åtgärder i den egna organisationen, utan också om att påverka och främja mer hållbara livsval hos våra hyresgäster. Vi arbetar hela tiden för att de ska kunna välja cykel, gång och kollektivtrafik före bilen, till exempel. Men vi har ju inte rådighet över hyresgästernas beteendemönster, så där ligger en stor utmaning.

Klimatiniatitvets mål om i snitt 30 procent mindre energiåtgång ställer också höga krav på nyproduktionstakten.

– Nyproduktion har mycket lägre energianvändning än vårt befintliga bestånd, så att nå det ambitiösa målet kräver att vi har en fortsatt hög nyproduktionstakt. Samtidigt behöver vi ha en fortsatt hög nivå på underhåll och energibesparande investeringar i det befintliga bostadsbeståndet.

Inget bindande mål

När den här artikeln publiceras är det 113 bolag som har skrivit under Allmännyttans klimatinitiativet, och fler tillkommer varje dag säger Therese Rydstedt.

Är det här målet bindande?

– Nej, det är inte så att några viten kommer att utkrävas av den som inte når sina mål. Men det här är ett viktigt statement, och vd:arna och styrelseordförandena har själva fått skriva sitt namn på avsiktsförklaringen. Det i sig blir ett tryck, att man sätter sin namnteckning där.

Men initiativet ska inte bara vara en press, utan också en sporre.

– Bolagen skriver också under på att verkligen dela med sig av sina erfarenheter till varandra. Vi vill utveckla det här till ett nätverk där man hjälper och stöttar varandra; alla behöver inte uppfinna hjulet själva, säger Therese Rydstedt.

Hon avslutar med en personlig reflektion:

– Just nu är det lätt att bli nedslagen av att världens ledare inte verkar bry sig om klimatet. Då är det otroligt viktigt med sådana här frivilliga initiativ som går före och visar att det faktiskt går att förändra. Det är där hoppet ligger nu.