Syre Göteborg besöker ensemblen under repetitionerna inför premiären. Scenbakgrunden är kritvit och rekvisitan är sparsam. Här kommer de pastellfärgade clownerna att få fritt spelrum. Regin står Anja Suša för, som tidigare regisserat 5boys.com och Ungdomen är deras sjukdom på Backa Teater och vunnit flera priser för sina produktioner för barn och unga. Det var hennes idé att göra en dramatisering av den tidigare grekiska finansministern Yanis Varoufakis bok Talking to my daughter about the economy som blivit mycket omtalad internationellt. Boken finns dock inte på svenska ännu. Stefan Åkesson har skrivit manus. Själv väcktes hans ekonomiintresse av finanskrisen 2008.

– När krisen slog till blev jag besatt av försöka förstå vad är det som händer egentligen? Ju mer jag läste på om det desto mer kände jag ”oj!”. Ekonomin påverkar så mycket och bestämmer vad som sker i samhället. Sedan dess har jag haft ekonomi som hobby, berättar han.

Den beige soffgruppen backstage är väl insutten. På väggen hänger tavlor på skådespelare och personal som genom åren har gett kuddarna sin karaktär. En av skådisarna i denna uppsättning breder ut sig i en av sofforna.

I Vad vi pratar om när vi pratar om ekonomi är huvudpersonerna clowner, en slags stereotyp för dumhet. Att det är de som får utforska vanligtvis komplicerade ämnet ekonomi är förstås ingen slump. Det sjungs och det stollas.

– Som publik som får man gärna känna sig smart. Clownerna blir roliga, men det är också mänskligt. De försöker lista ut vad ekonomi är, och alla är lite lost, beskriver Stefan.

Under föreställningen gör karaktärerna tre nedslag i den mänskliga historien, som enligt manusförfattaren är centrala för att förstå ekonomi. Den första är yngre stenåldern, eller tidpunkten för den agrara revolutionen.

– När människan börjar odla, det är egentligen där ekonomi uppstår, eftersom skörden kan lagras och man för första gången på allvar ställs inför fördelningspolitiska frågor.

Det andra nedslaget är på 1600-talet, under kapitalismens födelse.

– Här uppstår för första gången en finanskapitalism med ränta. Adelsmän vräkte livegna från marker och hyrde ut landet för fårskötsel. Det var också då människor i större utsträckning började sälja sitt arbete.

I det sista nedslaget hamnar vi där Stefan Åkesson själv fick sin ekonomiska uppenbarelse – finanskrisen 2008. Han tycker att ekonomi alldeles för mycket behandlas som ett avgränsat fält, till exempel i medierna, trots att det har inverkan på det mesta i samhället.

– Det blir någon form av expertstyre där ekonomi beskrivs som naturlagar. Men det är viktig del av samhället. För viktigt för att bara talas om bland experter. Ett exempel är när det rapporteras om hur börsen reagerar på ett valresultat, som att börsen skulle vara en värdemätare på politik. Det börsen snarare är en värdemätare på är hur mycket vinst företagen kommer att göra. Det finns inget kausalitet, beskriver han.

Målgruppen beskrivs som blandad, ”från 12 år”, något som regissören Anja Suša är van vid.

– En viktig funktion hos en teater för unga är att inspirera till kritiskt tänkande om världen, samt att bjuda in unga människor att alltid kämpa för en bättre framtid för mänskligheten. Detta har alltid varit viktigt på Backa t eater, så jag kan inte tänka mig en bättre plats att iscensätta den här texten, säger hon