I en föränderlig värld ställs höga krav på lärosätena. Studenterna ska få med sig relevanta kunskaper som kan användas när de kliver ut från skolsalen och in på arbetsmarknaden. I höst startar därför Handelshögskolan i Göteborg ett helt nytt samhällsanalysprogram i ekonomisk historia och kulturgeografi. Det nya programmet ska ge studenterna en bred förståelse av hur ekonomi och samhällsutveckling hör ihop, och fokus kommer att ligga på frågor om urbanisering, migration och resursfördelning.

– När samhället i dag förändras snabbare än någonsin tidigare behöver vi rusta våra studenter i att tänka på många olika sätt när det gäller ekonomi. De globala samhällsutmaningarna kräver att vi ger studenterna verktygen och träningen i att både kunna tänka kritiskt och samtidigt tänka kreativt kring våra möjligheter att lösa samhällsproblem, säger Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia och ansvarig för det nya programmet, i en intervju på Göteborgs universitets hemsida.

Även Handels klassiska ekonomprogram kommer att nylanseras till hösten. Också det kommer att ha stort fokus på hållbarhetsrelaterade samhällsutmaningar och kritiskt tänkande.

– Det här är fortsatt ett klassiskt ekonomprogram som ger studenterna de delar som du som ekonom alltid behöver få med dig. Jag som programansvarig lyfter inte hållbarhetsfrågorna så mycket i kommunikationen om programmet, för jag tycker att det är så självklart att ekonomi handlar om hållbarhet och effektivt resurshushållande. Det riktigt nya är vårt förstärkta fokus på etikfrågor, säger Carina Gråbacke, som är programansvarig, till Syre Göteborg.

”Ekonomi handlar om hållbarhet” är kanske ett uttryck som vissa höjer på ögonbrynen åt. Att handelshögskolans studenter har med sig hållbarhetsfrågorna från början stämmer kanske inte heller med mångas fördomar.

– Nej, mångas bild av handelsstudenter är nog att de vill till Wall Street, där de kan tänka sig att investera i vad som helst. Men vår studentgrupp är mycket mer diversifierad och studenterna mer samhällsengagerade än vad folk tror.

Framöver kommer samhällsfrågorna att vävas in i ekonomutbildningen på ett mycket tidigare stadium, berättar Carina Gråbacke.

– Personligen tänker jag att du måste kunna ekonomins språk – konjunkturer, priser, hur marknader fungerar – innan du klarar av mer avancerade och komplexa delar. Men jag tror att vi kan tappa en del studenter som känner ”Men herregud, varför pratar ni ingenting om fattigdomen i världen?”. På det nya programmet får de med sig det ekonomiska språket samtidigt som de konfronteras med samhällsutmaningarna redan under grundutbildningen.

Att studenterna ska utvecklas till självständigt tänkande människor som kan bidra till en bättre värld ska genomsyra all utbildning på skolan, säger hon.

– Studenterna behöver förstå hur viktigt det är att man blir en kritiskt tänkande individ, som har ryggrad nog att stå upp när man till exempel är i en organisation som bryter mot lagar och regler.

Hur stort utrymme för nya idéer och alternativa synsätt på ekonomi finns det på Handels i dag, tycker du?

– Jag skulle säga att olika perspektiv och synsätt ingår i alla kurser. Du måste kunna motivera varför du väljer en viss frågeställning eller metod och inte en annan. Däremot har vi inte varit tillräckligt tydliga mot studenterna att det är just ett kritiskt förhållningssätt som efterfrågas av dem.

Även om ekonomprogrammets studenter är mer diversifierade än vad gemene man kanske tror, är det fortfarande en homogen skara. De är i regel väldigt unga och alla har mycket höga gymnasiebetyg med sig i bagaget. Carina Gråbacke skulle gärna se att man kunde bli antagen till utbildningen på fler sätt, för att få in fler studenter med olika bakgrunder och perspektiv.

– Ett drömscenario vore om man kunde hitta alternativa vägar in på programmet utöver betyg och högskoleprov. Man skulle kanske kunna tänka sig att vi gör egna tester, där presumtiva studenter får visa på engagemang, motivation och intresse. Det är viktigt med en blandad studentgrupp, resultaten blir bättre då.