Att ta klivet in i samhället efter att ha suttit på anstalt är sällan någon enkel sak, särskilt om du har suttit länge. Medan din egen tillvaro har varit ytterst begränsad har det övriga samhället fortsatt som vanligt.

– Tekniken har utvecklats, olika samhällsfrågor har blivit mer eller mindre aktuella. Samhället har gått vidare, men man känner att ens eget liv har stått stilla och att man inte har hängt med. Det är det svåraste för många, säger Maria Austrin.

Hon är områdeschef på Skyddsvärnet, som nu öppnar ett nytt så kallat halvvägshus i Göteborg. Det är en utslussningsåtgärd inom Kriminalvården som kan erbjudas personer som är villkorligt frigivna och har suttit av minst halva sitt straff. Syftet är att hjälpa klienten att få ett eget boende och en sysselsättning genom arbete, praktik eller studier – stora pusselbitar som, om de faller på plats, kan öka möjligheterna att bli integrerad i samhället.

– Man kan ansöka om plats på halvvägshus för att få en lite mjukare och enklare väg ut i samhället. För många innebär det ju ett helt nytt sätt att leva och att behöva hitta en ny identitet utanför kriminaliteten, säger Maria Austrin.

Kontrollerad frihet

Under en vanlig dag på halvvägshuset åker man som klient till sitt arbete, praktik eller studier under dagen. På kvällen har har man kanske någon timmes fritid, som till exempel kan ägnas åt att gå på gymmet, gå en promenad eller träffa anhöriga. Schemat, som reglerar när man får lämna huset för att delta i sysselsättning och andra aktiviteter, gör klienten själv tillsammans med medarbetarna på halvvägshuset. Därefter ska det godkännas av Frivården innan det börjar gälla.

Det är alltså en frihet, men en väldig kontrollerad sådan, säger Maria Austrin. Man måste alltid rapportera när man kommer och går och får inte lämna huset nattetid. Det råder nolltolerans mot alkohol och droger, och klienterna gör regelbundna utandningstest och lämnar urinprov.

– Det här är ju personer som egentligen sitter på anstalt. Vi har en loggbok och följer deras scheman väldigt noga.

Bollplank dygnet runt

Men att bo på halvvägshus innebär också att man som klient har ständig tillgång till någon att prata med.

– Vilket arbete klarar jag av? Hur fyller jag i den här blanketten från Försäkringskassan? Ska jag ta kontakt med mina barn nu, som jag inte pratat med på länge? Medarbetarna kan hjälpa till med alla sådana frågor, säger Maria Austrin.

Det är halvvägshusets största fördel jämfört med andra utslussningsåtgärder, som exempelvis fotboja, tycker hon.

– Om du bor i en egen lägenhet med fotboja har du kanske ingen naturlig person att bolla med, om du inte har en familj. Hos oss får du professionell hjälp dygnet runt.

Kvinnors skyddsnät mindre

Utöver halvvägshuset i Göteborg öppnas nu även två verksamheter i Stockholm och Malmö, som drivs av andra organisationer. Alla tre riktar sig enbart till kvinnor, som enligt Maria Austrin kan vara extra utsatta när de kommer ut i samhället efter att ha suttit på anstalt.

– Många kvinnor har utnyttjats redan innan de hamnat i kriminalitet eller brottslighet, vilket gör att de är mer utsatta när de kommer ut.

Det sociala skyddsnätet för kvinnor som suttit på anstalt tenderar också att vara mindre än männens, säger hon.

– En man som hamnar i fängelse och sedan på halvvägshus har oftast en flickvän eller fru som har stannat kvar. När det gäller kvinnor överger deras partner och nätverk dem ofta snabbare.

Många börjar ett nytt liv

Skyddsvärnet i Göteborg har bedrivit halvvägshus för män sedan 2007. Ofta har platserna varit fulla.

– Vi kan inte hjälpa alla. Det här handlar mycket om att ha en egen motivation. Men många av de som kommer till oss väljer att faktiskt byta ut kriminaliteten mot ett så vanligt liv som möjligt. Får de jobb och bostad och har ett bra nätverk runt sig är det flera som klarar sig utan kriminaliteten, och det ser vi som en framgång, säger Maria Austrin.