Nu börjar läslovet. Ett begrepp som två år efter att statsminister Stefan Löfven berättade att höstlovet skulle byta namn börjar bli allt mer vedertaget.
– Det har verkligen etablerat sig, säger Elisabet Reslegård, ordförande och projektledare för Läsrörelsen.
2016 meddelade regeringen att höstlovet skulle bli läslovet. Den ideella föreningen Läsrörelsen hade då drivit projektet ”Läslov vecka 44” tillsammans med ett stort nätverk med bland andra elevorganisationer, bokförlag och bibliotek sedan 2015.
Syftet är helt enkelt att få unga att läsa mer. Lovet inleds på måndag och i år är det en större bredd på aktiviteterna än någonsin, enligt Elisabet Reslegård.
– Det är spritt på väldigt många olika ställen och det är många som tar det till sig och gör någonting av det.
300 aktiviteter
Det kommer att anordnas över 300 aktiviteter runt om i landet under veckan. Allt från spårvagnsturer med skräcktema i Göteborg, till läslovsfestivaler på Riddarholmen i Stockholm och på Trelleborgs bibliotek.
Dessutom har pjäsen ”Pippi i Rinkeby” premiär i SR:s Barnradion och författaren John Ajvide Lindqvists nytolkning av Bamse-serien ”Nina i knipa” kommer att säljas i Pressbyråns butiker.
– Det är väldigt mycket ett kulturlov med språket som utgångspunkt. Det är allt kring läsandet, berättandet och skrivandet, det kan vara dataspel, teater och allt möjligt, säger Elisabet Reslegård.
Nytt uppdrag
Aktörer kan sedan 2017 söka pengar från Kulturrådet för läsfrämjande aktiviteter under skollov. Rådet har beviljats förstärkning med fem miljoner kronor årligen fram till 2020 och i början av september föreslog Miljöpartiet att satsningen utökas till sju miljoner.
I maj 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att stärka läslovet, med målsättningen att etablera det som både begrepp och företeelse. Uppdraget ska redovisas senast den 18 december 2020 men Skolverket har redan i år bedrivit en kampanj, enligt Helena Car, chef på ämnesdidaktiska enheten på Skolverket.
Närmare målet
”Skolverket förespråkar ett lässtimulerande arbetssätt året runt, som kan väcka elevers läslust även under loven. I kampanjen har vi adresserat lärare i skola och fritidshem och hänvisat till befintligt kompetensutvecklingsmaterial kring lässtimulerande arbetssätt”, skriver Helena Car i ett mejl till TT.
Nätverket Läslovet har onekligen kommit närmare sitt mål att ersätta höstlovet med läslovet, det tycker även Elisabet Reslegård,
– Jo, men det är då man inte ska sluta. Det är precis som med läsfrämjande. När man tycket att det går bra, det är då man ska fortsätta. Vi fortsätter också att utveckla nätverket.
