Surfplattor och appar gör nu på allvar intåg i den svenska förskolan. Men med ny teknik kommer inte bara möjligheter utan också faror. Det digitala kan inte ersätta pedagogens aktiva roll, visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Vid halvårsskiftet nästa år införs digital teknik som ett obligatoriskt pedagogiskt verktyg i den svenska förskolan. Tanken är att barnen tidigt ska utveckla digital kompetens.
– Men det finns en risk att man litar för mycket på surfplattor och appar i förskolan. De företag som marknadsför både hårdvara och mjukvara är ganska övertygande i försöken att få både lärare och föräldrar att tro att man lär sig jättemycket av det här, säger forskaren Malin Nilsen till TT.
Till grund för sin avhandling, som läggs fram vid IPS, pedagogikinstitutionen vid Göteborgs universitet, har hon observerat och intervjuat 44 barn vid tre olika förskoleavdelningar.
– Lärare använder ofta surfplattor och appar som ersättning för traditionella aktiviteter, som böcker, lekar eller spel. Det bygger på en föreställning att digitala teknologier motiverar barn att lära sig, säger Malin Nilsen.
Men hennes avhandling visar att traditionella och digitala aktiviteter skiljer sig mycket åt både vad gäller innehåll och deltagande. En lärare kan ha en pedagogisk tanke med att barnen ska göra den här aktiviteten. Men på en surfplatta så blir det något helt annat än man har tänkt sig.
– Om man inte sitter med barnen och ser hur de tänker så kan den pedagogiska tanken gå förlorad, säger Nilsen.
Hon har bland annat tittat på barn som spelar memory. När man gör det traditionellt med faktiska brickor blir barnen ofta väldigt tävlingsinriktade, de räknar sina brickor, jämför med de andra deltagarna. Och det finns en fysisk aspekt att lyfta på brickor och att tjuvkika. Det finns också en social aspekt; vad händer när jag förlorar och när jag vinner.
– Men när de spelar memory digitalt blir det mer individuellt. Barnen tittar inte på varandra utan på skärmen. Då handlar det mer om att utforska hur appen fungerar, säger Malin Nilsen.
Hon säger att tekniken ställer lärarna och förskolorna inför nya utmaningar. Det krävs att pedagogerna har ett intresse för de digitala redskapen, de måste ha provat själva. Och de behöver få tillräcklig utbildning och stöttning uppifrån i organisationen.
– Min forskning visar att läraren har en väldigt viktig roll. Man måste kunna förstå barns perspektiv. Ofta ser vi vuxna på användningen av digital teknologi på ett helt annat sätt än vad barnen gör. Om vi inte förstår vad barnen vill och hur de tänker så möts vi inte riktigt och då finns det risk att den pedagogiska möjligheten helt går förlorad.
Fakta: Ur den nya läroplanen för förskolan
• Utbildningen (i förskolan) ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.’
• Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
Källa: Läroplan för förskolan, Lpfö 18
