”Vilda humboldtpingviner tillbringar större delen av året ute till havs. Pingvinerna är klumpiga på land men utmärkta simmare. Vid jakt kan de simma i 12 km/h, och dyka ända ner till 150 meter djup, står det på skylten utanför stängslet. Innanför bor 34 pingviner.

Där görs inga dykningar ner på 150 meters djup – pingvinernas pool är några få meter djup. Den grå betongmarken är fläckvis missfärgad. Nästan alla pingviner är uppe på land, står stilla och tittar rakt in i stenväggen, medan några simmar från sida till sida i poolen.

Slottsskogens djurpark invigdes 1874 och är därför en av Sveriges äldsta djurparker. Den är öppen året om, ägs av Göteborgs kommun och är gratis för besökare.

– Vi kan ge människor ett besök i en djurpark. Alla kanske inte har råd att åka till Kolmården eller Borås djurpark, men då kan man istället komma hit, säger Anna Schönström, djuransvarig på Slottsskogens djurpark.

På djurparksområdet finns även möjlighet för barn att gå in till djuren.

– Barnens zoo öppnade 1971, och det har betytt mycket för stadsbarn som inte har haft möjlighet att få träffa djur och umgås med dem, säger Katrin Hansson, djurskötare på Slottsskogens djurpark.

Inga rovdjur

På kommunens hemsida och i djurparkens egna kanaler för man fram det som kallas det ”bevarandearbete”. Det handlar, enligt djurparkspersonalen själva, om att skydda och bevara hotade arter. I Slottsskogens djurpark hålls framför allt hotade lantraser, som olika hästar, gäss, getter och får.

Eftersom Slottsskogen är en öppen park har den, förutom sälarna, inga rovdjur. Djurparken satsar istället på nordiska vilda arter och tama raser, och fokuserar på genbanksarbete, för att kunna bevara utrotningshotade raser – som till exempel allmogefåret och jämtgeten.

– Vi för mest bevarandearbete på rasnivå, och samarbetar med andra djurparker och privatpersoner. Alla våra lantraser är antingen med i genbanker, eller ska bli. Hängbukssvinen, som inte är med, kommer trilla av en efter en, och sedan kommer de bytas ut mot genbanksgrisar, säger Anna Schönström.

Är tanken med bevarandearbetet av de vilda arterna att man ska kunna sätta ut dem i det vilda?

– När det gäller skogsrenen gör man ett förberedande arbete för att kunna plantera ut i hägn. Men dovhjort, kronhjort och älgar kan man inte sätta ut i det vilda igen, säger Anna Schönström.

Har ni någonsin satt ut några djur i det vilda?

– Det gör man inte. Den som är född i fångenskap får inte lov att sättas ut om det inte finns specifika skäl. Angående skogsrenen har Sverige inte kommit så långt än, men tills vi gör det måste de här genbankerna finnas, säger Anna Schönström.

Att svenska djurparker faktiskt planterar ut djur i det vilda är ovanligt. Djurskötarna på Slottsskogens djurpark berättar att Nordens ark har satt ut snöleoparder, men enligt Nordens ark själva stämmer inte det. Däremot har bland annat groddjur satts ut från Nordens ark.

Knubbsälar sedan 1902

På botten av bassängen ligger en grå klump, vid första anblick ser det ut som en stor sten. I flera minuter är sälen helt stilla. Men så flyter den upp till ytan, tar ett andetag, stänger ögonen och sjunker ner till den kala bottnen igen. De andra sälarna simmar fram och tillbaka ovanför, men den till synes sovande klumpen är oberörd.

Slottsskogens djurpark har haft knubbsälar sedan 1902. En ny säl köptes in från en djurpark i Holland under 2017 och senast i januari i år köptes en säl från Danmark. En av de nya sälarna är en hane, och planen är att inom en snar framtid få kutar i Slottsskogen igen.

– Vi har inte haft kutar på några år då det för några år sedan var svårt att hitta nya hem till dem, även om vi lyckades, säger Katrin Hansson.

Tidigare har sälar från Slottsskogen skickats till två olika akvarier i Seoul, Sydkorea. Där tränas de för att uppträda inför publik och på filmer som besökare lagt ut på internet kan man se hur små inomhustankarna är där sälarna hålls.

Knubbsäl är inte en utrotningshotad art, men Slottsskogen har trots det valt att behålla sälarna.

– Sälarna ger oss en bra möjlighet att informera om det marina livet, miljöpåverkan och hur våra hav mår, säger Anna Schönström.

34 humboldtpingviner

En art som däremot är utrotningshotad, men inte nordisk, är humboldtpingvinen. Slottsskogen har haft pingviner sedan 1960-talet, i dag 34 stycken som bor i en inhägnad cirka hundra meter från säldammen.

– När det gäller bevarandearbetet kring pingvinerna har vi stått och stampat lite, säger Katrin Hansson. Vi har kämpat i många år med att komma in i projektet som drivs av EAZA, som styr vilka djur vi ska sälja och köpa.

Europeiska djurparksföreningen, EAZA, har 340 djurparker i över 40 olika länder som medlemmar. Det är de som samordnar avelsarbetet och koordinerar vilka djur som ska bytas mellan djurparker. Att Slottsskogens djurpark inte är officiell medlem i EAZA är enligt personalen anledningen till att pingvinerna tidigare inte har varit välkomna i det europeiska bevarandeprojektet. EAZA har tidigare varit en förutsättning för att delta i projektet, men det har ändrats nu.

– Projektledarna är positiva till att få med oss, säger Katrin Hansson.

Bredvid pingvinernas inhägnad finns en skylt där det står att humboldtpingviner dyker 150 meter och tillbringar mest tid ute till havs.

Hur har ni resonerat när ni har satt pingviner på en liten yta med en grund bassäng?

– Ytan är godkänd enligt lag. Vi upplever att våra pingviner har en fin miljö, med till exempel berg, och att de får utlopp för sina naturliga behov. Djurskötarna jobbar ständigt med att berika och aktivera pingvinerna, säger Anna Schönström.

Säljer djur

Förra året avslöjade SVT att Borås djurpark dödade friska lejonungar, någonting som fick stor uppmärksamhet över hela landet. Men Borås djurpark är inte ensamma om att avliva friska djur.

– Alla djurparker får överskottsdjur. Vi får till exempel lamm varje år, och de går till slakt. Vi försöker sälja så många vi kan, men hälften avlivas, säger Anna Schönström.

De senaste fem åren har, enligt Slottsskogens egen rapport till länsstyrelsen, 195 djur dött i djurparken. Då är många av ungarna som kallas ”överskottsdjur” inte medräknade.

I februari varje år räknar personalen hur många djur som finns i Slottsskogen. I år fanns 241 djur i parken vid den så kallade ”inventeringen”.

En lista över djur som flyttats, köpts in, fötts och dött görs för att visa förändringen i antalet. De djur som har fötts efter februari, och dödats innan året är slut, står dock inte alltid med i antal.

Några djur har dött för att de är sjuka, en del har avlivats för att lämna plats till andra djur och vissa har dött i olyckor. Bland annat dog en humboldtpingvin 2014 efter att ha fastnat i en bottenventil.

I år finns nya ungar i parken. Lamm kommer med största sannolikhet skickas till slakt även i år. På Barnens zoo, där föräldrar kan låta sin barn få gå in och klappa djuren innanför staketet, finns även kaninungar.

– Det finns inga planer på att avliva några kaninungar, vi gör allt vi kan för att få sålt dem, säger Anna Schönström. Årets kaninungar är redan sålda.

Enligt en tidigare säsongsanställd på Slottsskogens djurpark är anledningen till att inga kaniner avlivats att hen själv tog hem dem som inte fick något hem under sommaren som hen arbetade på djurparken.

– Slottsskogen avlar fram fler djur än de har plats till och som lösning hoppas de att någon annan vill köpa dem, säger den tidigare anställda djurskötaren.

Enligt den tidigare anställda lades en annons ut privat från en av parkens djurskötare i en Facebookgrupp för att få sålt kaninungarna. Där stod det ingenting om att kaninerna kom från Slottsskogen.

I samma grupp köper och säljer människor kaniner för köttproduktion och där publiceras inlägg som till exempel: ”Tipsa mig om det bästa receptet på kaninkött.” Någonting som den tidigare anställda djurskötaren ser som ett problem:

– Eftersom Slottsskogens djurpark är med i ett program, som innebär att de arbetar för att bevara svenska lantraser, tycker jag det är väldigt märkligt hur det kan ligga så lite bry i om djuren de avlar fram får leva vidare eller inte, säger hen.

Slottsskogens personal berättar själva att de lägger ut annonser i tidningar som Göteborgs-Posten för att hitta hem till kaninungarna. Och enligt personalen skriver de alltid att djuren kommer från Slottsskogen.

Musik vid djurparken

Den tidigare anställde är kritisk till att hålla djur i fångenskap i Slottsskogen, vilket hen inte är ensam om. Djurparkens personal får ofta frågor kring om djuren verkligen mår bra i stadsmiljö, med löparlopp och musikfestivaler som grannar.

I augusti hölls för tolfte året i rad musikfestivalen Way out west i Slottsskogen. Många har undrat hur djuren i parken reagerar på de höga konsertljuden, bland andra Djurens parti som i år kampanjade utanför festivalområdet i tre dagar.

Enligt flera forskare på Sveriges lantbruksuniversitet finns nästan ingen forskning gjord på hur djur i fångenskap reagerar på ljud.

– Generellt sett är djur ganska tåliga och kan gradvis vänja sig vid höga ljud. Vatten leder ljudvågor snabbare än luft och jag skulle därför kunna tänka mig att sälarna och pingvinerna möjligen påverkas mer, men det är en spekulation, säger Jenny Yngvesson, universitetslektor på Sveriges lantbruksuniversitet.

– Ett förslag vore att djurparken avsatte resurser för att studera djurens beteende och om möjligt hjärtfrekvens före, under och efter en festival för att få kunskap om hur djuren påverkas. Slottsskogens personal tror inte att djuren far illa av konsertmusiken.

– Vi hade varit de första att protestera mot Way out west om det visade sig att djuren far illa. Men vi är där på festivalkvällarna och djuren beter sig precis som vanligt, säger Anna Schönström på Slottsskogens djurpark.

Forskning på området saknas alltså och än så länge finns inga planer på att stänga djurparken.

I Slottsskogens egen verksamhetsplan kan man istället läsa att målet är att i framtiden även kunna hålla djur som till exempel vitryggig hackspett, stork, fjällgås, fjälluggla och fjällräv.