Rektorer är mycket väl medvetna om vilka disciplinära åtgärder de kan ta till mot elever. Men de väljer oftast bort åtgärderna och tycker att samtal och stöd har bättre effekt, visar Skolverkets undersökning.
Ett antal undersökningar och rapporter har pekat på att det är si och så med studieron i svenska klassrum. Skolverket har nu undersökt hur skolorna arbetar med ordningsregler och i vilken mån de tar till kvarsittning, omplacering och andra disciplinåtgärder för att skapa en lugn och trygg studiemiljö. Skolverket har dels genomfört en enkät, dels intervjuat ett urval rektorer och lärare.
Väljs bort
Svaren från knappt 1 000 rektorer visar att 90 procent känner sig säkra på sina befogenheter, men att de oftast avstår från att gripa in med disciplinåtgärder. Enligt rektorerna är det mycket mer verkningsfullt att ha tydliga ordningsregler och se till att alla på skolan känner till dem.
Smidig lösning
Rektorerna betonar att det är långsiktigt, förebyggande arbete som ger bäst effekt. Det handlar om dialog och stöd till behövande elever. En sträng ton kan trappas upp till en maktkamp mellan lärare och elev, och det kan därför vara smidigare att erbjuda en elev rast i stället för att visa ut honom eller henne. En disciplinåtgärd kan också ha negativ effekt, på så sätt att den berörda elevens negativa beteende förstärks.
Men av rapporten framgår också att föräldrars agerande har betydelse. Både rektorer och lärare uppger att de kan tveka inför en disciplinåtgärd på grund av risken att föräldrarna till det berörda barnet ska reagera med ilska och anmäla skolan till Skolinspektionen.
