På FN-dagen lyser fredsnätverket Ljusvakan upp centrala Göteborg i en manifestation mot kärnvapen. De tända ljusen är ett sätt att visa stöd för FN:s konvention för ett förbud mot kärnvapen.
– Beslutsfattarna ignorerade det vi vanligt folk förstod. Det är vi som måste kräva: ”förbjud kärnvapen NU”, säger Sharon Gustafsson, talesperson för Ljusvakan.
Den 24 oktober anordnar Ljusvakan en manifestation med ljus och facklor vid Gustaf Adolfs torg i centrala Göteborg. Arrangemanget syftar till att markera mot massförstörelsevapen, och kräva att Sverige bidrar till en kärnvapenfri värld genom att stödja FN:s konvention om ett globalt förbud mot kärnvapen.
Enligt fjolårets SIFO-mätning vill 86% av svenskarna att kärnvapen ska avskaffas. Men har kärnvapen blivit en politisk och medial ickefråga?
– Det tigs trots att stormakterna numera rustar öppet och för fullt. Intresset för mänsklighetens andra stora ödesfråga klimatförändringar är också rätt blygsamt, säger Sharon Gustafsson.
Gräsrotsarbete med potential
Ljusvakans nätverksarbete började i april tidigare i år, när ett gäng fredsaktivister satt runt ett köksbord och enades om att politikerna behövde bli påminda om kärnvapenfrågan. Ljusvakan är en del av Fredsam, nätverket för fredsföreningar i Göteborg som arbetar för mänskliga rättigheter och nedrustning av kärnvapen sedan trettio år tillbaka.
Fredsam-nätverket arbetar för att få upp kärnvapenfrågan på den politiska dagordningen genom att arrangera seminarier, delta i politiska debatter och dela information på offentliga platser. Ljusvakan har däremot jobbat med att sprida information på gräsrotsnivå. Hittills har ett trettiotal organisationer, skolor, föreningar och religiösa samfund anslutit sig till projektet.
– Vi arbetar med de anspråkslösa medel vi har till förfogande, men gräsrotsrörelser kan bli starka och mäktiga. Till syvende och sist blir det vi som kan förändra världen, säger Sharon Gustafsson.
Förbjudet – men inte godkänt
FN har sedan tidigare förbjudit användandet av biologiska och kemiska vapen. För drygt ett år sedan beslutade majoriteten av länderna i världssamfundet att fördöma och förbjuda även kärnvapen. 60 länder har redan skrivit på konventionen, men innan den blir lag måste den godkännas av parlamenten i 50 länder. I dagsläget har endast 15 parlament godkänt konventionen.
Sverige var ett av de 122 länder som röstade för ett kärnvapenförbud i generalförsamlingen. Parlamentet har ännu inte godkänt avtalet och frågan är numera under utredning.
Ljusvakan kräver att Sveriges makthavare ratificerar konventionen, för att på så sätt öka chanserna att förbudet ska bli internationell juridiskt bindande lag.
– Vi måste fortsätta bry oss. Sverige arbetade aktivt för att skapa konventionen om kärnvapenförbud. Men omfattande svensk lobbyverksamhet och starka påtryckningar från bland annat Tyskland, England, USA:s försvars- och nedrustningsminister ledde till att politikerna beslutade sig för att utreda hur stöd till konventionen skulle påverka Sverige ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Ingenstans väcktes frågan ”vad händer om Sverige inte skriver på”, säger Sharon Gustafsson.
Domedagsklockan nära midnatt
The Bulletin of the Atomic Scientists uppdateras av forskare vid Chicagos universitet och har publicerat kärnvapenkritiskt innehåll sedan den grundades direkt efter att atombomberna föll över Hiroshima och Nagasaki 1945. Under kalla kriget startade organisationen den internationellt kända domedagsklockan, en klocka som symboliserar hur nära mänskligheten är en global katastrof som kärnvapenkrig. Midnatt anger en fullskalig kärnvapenkonflikt. I år är klockan justerad till två minuter i midnatt – det närmsta klockan har varit midnatt sedan1953, när USA och Sovjetunionen testade kärnvapen.
– Samhällsklimatet är rätt bistert världen över och det är inte för inte som forskarna har ställt domedagsklockan på två minuter i midnatt. Beslutsfattarna ignorerade det vi vanligt folk förstod. Kärnvapen skyddar inget folk, försvarar inget land och säkerställer inte fred. De är massförstörelsevapen som förr eller senare kommer att smälla. Antingen avskaffar vi dem – eller så kommer dagen då de avskaffar oss.
Sharon Gustafsson menar att fredsfrågan engagerar färre människor idag – trots att planets överlevnadsvillkor har försämrats.
– På 80-talet kunde Sverige samla uppemot en miljon människor kring fredsfrågor. I dag blir vi kanske 200-300. Hur kan man förstå det egentligen? Folk har fullt upp med att orka med de villkor livet har gett dem. Media bidrar till att göra kärnkraft till en ickefråga. Inte ens på den stora konferensen Folk och Försvar, det årliga mötet mellan eliten i de politiska och militära kretsarna, talades det om kärnvapen.
Ringar på vattnet
Men Ljusvakans gräsrotsarbete har fått ringar på vattnet. Den lokala ljuskampanjen har spridit sig till ett tiotal andra städer och ljusvakor planeras i bland annat Luleå, Stockholm, Malmö och Uppsala.
I Göteborg kommer ljusvakan inledas med en ljusvandring från Masthuggskyrkan till manifestationen vid Brunnsparken. Väl där utlovas tal, tystnad och stillsam musik.
– Det blir en stillsam, värdig stund tillsammans, där tystnaden faktiskt kommer att erbjudas en viktig roll. Det vi människor står inför är värt att begrunda.
