– Argentina har i dag fördelen att kunna hänvisa till Chiles erfarenheter – som har varit extremt negativa, säger juristen Alex Muñoz från sitt kontor i Chiles huvudstad Santiago.

Han är chef för tidskriften National Geographics program Pristine seas i Latinamerika och menar att man i Chile drabbats mycket hårt av både norska och inhemska satsningar på laxodlingar.

– Lax är hemmahörande i den nordliga hemisfären och det finns tydliga vetenskapliga bevis för att det inte är hållbart att bedriva odlingar av denna art i den södra hemisfären, säger Alex Muñoz till nyhetsbyrån IPS.

Han är medförfattare till en mycket kritisk rapport kring satsningen på laxodlingar i Argentina, som publicerats av ett stort antal lokala och internationella organisationer, däribland Världsnaturfonden, WWF, som är medlemmar i ett internationellt nätverk som arbetar för att skydda haven i södra Latinamerika.

Första gången i havet

Den argentinska satsningen inleddes sedan-Norges kung Harald och drottning Sonja tidigare i år hade besökt Argentina och träffat landets president Mauricio Macri.

Nu har ett statligt norskt företag och en nationell utvecklingsbank undertecknat ett samarbetsavtal med Argentina för att studera hur ett ”hållbart vattenbruk” ska kunna introduceras i landet.

Vattenbruk, eller akvakultur, handlar om odlingar av alla sorters växter och djur i vatten under kontrollerade former. Förstudier som gäller laxodlingar har inletts längst söderut i Patagonien, utanför den argentinska kusten i Tierra del Fuego.

I Chile introducerades de första laxodlingarna för över 30 år sedan på ön Chiloé, varifrån de spridits till flera olika regioner i landet. I dag är lax landets främsta exportprodukt, och det är en industri som fortfarande växer. Förra året stod laxen för över sex procent av landets samlade export. Enligt landets handelskammare genererar verksamheten över 70 000 direkta och indirekta arbetstillfällen.

Många kemikalier

Men miljövänner är kritiska till verksamheten.

– Det finns ingen ekonomisk tillväxt som kan gottgöra förstörelsen av Patagoniens ekosystem, säger chilenaren Max Bello, som i flera års tid har arbetat med skydd av marina miljöer.

Han menar att ingen hittills har gjort några djupgående studier av hur laxodlingarna påverkar Chiles mycket långa kustlinje.

– Det används kemikalier av alla sorter för att förhindra sjukdomar. Och organiskt material, föda och avföring från laxen, dumpas i ekosystemen.

Argentinas 44 miljoner invånare äter i första hand kött medan fisk och skaldjur främst ses som exportvaror, där räkor och bläckfisk är de viktigaste produkterna.

Simmar iväg från odlingarna

I rapporten om satsningen på laxodlingar i Argentina kritiseras i första hand den stora användningen av antibiotika, men också att många fiskar lyckas simma iväg från odlingarna och därmed blir en exotisk art som beblandar sig med andra havslevande djur.

Senast i somras ledde en storm till att stora laxodlingar som ägs av det norska företaget Marine Harvest i närheten av den chilenska staden Puerto Montt gick sönder, vilket gjorde att 650 000 laxfiskar kunde simma ut i havet.

Biologen Flavia Liberona, som är ordförande för den chilenska miljöorganisationen Terram säger till IPS att sådana händelser riskerar att orsaka miljöskador. Hon är även kritisk av andra skäl.

– Eftersom fiskarna inte är i sina egna miljöer löper laxen i Chile större risk att drabbas av sjukdomar, och därför används mycket mer antibiotika än i Norge, säger Flavia Liberona till IPS.