– Det har skett en väldigt stor förändring, säger Oscar Österberg, forskningssamordnare på Forum för levande historia och författare till rapporten.

Myndigheten, som har till uppdrag att främja arbetet för demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter, har låtit Novus fråga svenskarna hur de upplever rasismen i samhället. Undersökningen gjordes under november och december 2017. Resultatet sammanställs i en rapport som släpps på tisdag.

I den framgår att 83 procent av svenskarna upplever att det finns grupper i samhället som utsätts för rasism, vilket är en ökning med hela 28 procentenheter jämfört med när samma fråga ställdes av myndigheten under 2014.

– De senaste årens fokus på frågor som rör rasism har kanske bidragit, säger Oscar Österberg.

Judar har bytt plats

Högst upp när det gäller vilka grupper i det svenska samhället som utsätts för rasism ligger judar på 27 procent följt av kategorin invandrare på 23 procent. Sedan följer muslimer (14), mörkhyade (13), romer (10), utlandsfödda eller personer med utländsk bakgrund (7), flyktingar, nyanlända eller asylsökande (7) och sedan svenskar (7).

– Det är en kraftig förändring jämfört med SOM-undersökningen som genomfördes 2014. Då var romer överlägset den mest omnämnda gruppen på 37 procent, samtidigt som judar låg på 5 procent.

Överintendent Ingrid Lomfors på Forum för levande historia tror att många människor reagerar starkt på att nazistiska Nordiska motståndsrörelsen tar större plats i det offentliga rummet. Därför ligger gruppen judar nu överst.

– Tidigare har antisemitismen varit som ett bakgrundsbrus men nu är den mer i öppen dager, säger hon.

Samtidigt genomfördes undersökningen bara några dagar efter en brandattack på synagogan i Göteborg, vilket hon tror har bidragit.

"Kommit i bakgrunden"

Förklaringen till att romer fallit markant på listan över utsatta är att innan flyktingvågen 2015 diskuterades EU-medborgare och tiggare på gatorna i stor utsträckning. Men efter den fanns en ny utsatt grupp, enligt Ingrid Lomfors.

– Romerna har kommit lite i bakgrunden.

Hon lyfter en annan grupp som myndigheten får alltfler samtal om: svenskar.

– Det är ett ganska nytt fenomen som vi på myndigheten mottar ibland. Det där tycker jag är intressant. Jag tror det är ett utslag av en starkt polariserad debatt, säger hon och fortsätter:

– I ett samhälle som präglas av vi och dom och den här typen av polarisering så uppstår en strid om tolkningsföreträde.

"Yttersta konsekvensen"

Enligt rapporten svarar män i större utsträckning att det inte finns rasism än kvinnor, och människor med hög utbildning har oftare en tydligare uppfattning i frågan än övriga.

Enligt rapporten finns det också ett starkt samband mellan människor som pratar med sina vänner om rasism och de som säger att det finns rasism.

Ingrid Lomfors säger att hon egentligen inte blev förvånad över ökningen från 55 procent till 83 procent som anser att det finns rasism i Sverige. Hon hoppas bara att rapporten ska bidra till att frågan tas på allvar.

– Vi som jobbar med historien, inte minst när det gäller den yttersta konsekvensen av rasism, nämligen Förintelsen, vet hur viktigt det är att man får upp frågan i ljuset och pratar om den hela tiden.