Gårdagens val innebär som väntat stora förändringar i Göteborgs politiska landskap. Inget av blocken får egen majoritet; istället tar Demokraterna plats i kommunfullmäktige som andra största parti med drygt 17 procent av rösterna. Frågan om Västlänkens vara eller icke vara har ritat om partikartan rejält.
Kommunvalet i Göteborg blev som förutspått en framgångssaga för nykomlingarna Demokraterna. Partiet bildades våren 2017 och tar nu, knappt ett och ett halvt år senare, plats i kommunfullmäktige som näst största parti med 17,2 procent av rösterna. Flera opinionsundersökningar hade indikerat att Demokraterna till och med hade möjlighet att bli allra störst. Det skedde inte, men det är ändå ett kraftigt förändrat politiskt landskap som göteborgarna vaknade upp till i morse.
Bakslag för Moderaterna
Moderaterna, som alltså petas från positionen som näst största parti, gör ett historiskt dåligt val. Partiet landar på 14,5 procent, vilket är ett tapp med 7,9 procentenheter från förra valet. Gruppledaren Jonas Ransgård sade till SVT under valkvällen att han såg goda förutsättningar för ett maktskifte i Göteborg. Hur Ransgårds framtid inom partiet kommer att se ut återstår dock att se. Flera representanter från Moderaternas lokalföreningar i Göteborg har redan gått ut och uppmanat honom att avgå.
– Vi trodde att vi skulle kunna öka här i Göteborg, men det har vi inte gjort. Då är det dags att se över laguppställningen tycker jag, säger Björn Oxe, som är ordförande för Moderaternas förening i Älvsborg och Södra Skärgården och även satt i Göteborgsmoderaternas nomineringskommitté, till Göteborgsposten.
Socialdemokraterna störst trots dåliga siffror
Socialdemokraterna behåller sin position som största parti i Göteborg, men minskar med två procentenheter från valet 2014 och landar nu på 20,4 procent. Den nedåtgående trenden för S fortsätter alltså, trots partiets traditionellt starka ställning i Göteborg. Men kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson säger sig ändå vara nöjd med resultatet och valkampanjen.
– Det är väldigt glädjande att vi är största parti. Det är många som har räknat ut socialdemokratin – och mig – ett antal gånger. Det känns väldigt glädjande att det kom på skam, säger hon till P1-morgon.
Hermansson avser att börja sondera terrängen bland partierna omgående, men säger att ett samarbete med Sverigedemokraterna är uteslutet.
Vänstern uppåt – Miljöpartiet tappar
Vänsterpartiet tar ett stort steg framåt och landar på 12,5 procent, vilket gör dem till det fjärde största partiet i Göteborg. Miljöpartiet tappar kraftigt precis som i riksdagsvalet och går från att ha varit kommunfullmäktiges tredje största parti till att nu se sig omsprunget av både Demokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna.
Sverigedemokraterna i Göteborg landar på 8,3 procent. Det är en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med valet 2014, men betydligt lägre än partiets siffror i riksdagsvalet. Kristdemokraternas valspurt uteblev i Göteborg; här landar partiet på 3,3 procent vilket är en minskning med 0,7 procentenheter.
Centern tar plats på nytt
Även bland de mindre partierna innebär valet en hel del förändringar. Centerpartiet tog hem 3,9 procent av rösterna och gör därmed comeback i kommunfullmäktige efter att ha varit borta i två mandatperioder.
Vägvalet gör motsatt resa och åker ur kommunfullmäktige efter åtta år. När samtliga distrikt var räknade på valnatten hade partiet 1,9 procent och hamnar alltså precis under spärren. Partiet, som fick 5 procent i valet 2014, tror sig ha missgynnats av Demokraternas framgång då båda partierna profilerat sig som motståndare till Västlänken.
– Många av deras väljare kommer från oss och Moderaterna. Det är lite tragiskt att i armén mot Västlänken har den vänstra flanken slagits ut, säger Vägvalets partiledare Claes Westberg till Göteborgsposten.
Feministiskt initiativ, som bara fick 0,4 procent av rösterna i riksdagsvalet, lyckas hänga sig kvar i Göteborg. Även här tappar man dock och landar strax över spärren på 2,3 procent.
De övriga partierna står sammanlagt för 1,6 procent av rösterna i Göteborg. Av dessa gick 0,5 procent till Kommunistiska partiet.
Fortsatt oenighet om Västlänken
Vad som nu ska hända i Göteborgspolitiken är, liksom på riksdagsplanet, oklart. Inget av blocken får egen majoritet; istället tar Demokraterna plats och får en tydlig vågmästarroll. Frågan om Västlänken har otvivelaktigt haft mycket stor påverkan på valresultatet i Göteborg, men var det hela kommer att landa återstår att se. Demokraterna har gått till val på att riva upp tågtunnelprojektet och står stadigt vid den linjen.
Ann-Sofie Hermansson (S) säger i P1-morgon att det är uteslutet att kompromissa om Västlänken.
– Det är för viktigt för Göteborg och göteborgarnas utveckling. Kanske inte för människor i min ålder, utanför framtidens göteborgare. Det går inte att kompromissa med, för det är så avgörande för att Göteborg ska utvecklas på ett bra sätt även framöver, säger Hermansson, men tillägger att hon är öppen för diskussioner i andra frågor.
Inte heller Moderaternas Jonas Ransgård, som öppnat upp för ett samarbete med Demokraterna, ser någon möjlighet att gå dem till mötes på den punkten.
– Västlänken är en del av Västsvenska paketet som är ett riksdagsbeslut och vi fattar inte riksdagsbeslut i Göteborgs kommun.
Hur det hela slutar återstår att se. Nu slår sig Göteborgs partier ned vid förhandlingsborden och medborgarna får, precis som på riksplanet, hålla sig till tåls ytterligare en tid och invänta att det hela ska utkristallisera sig.
Valresultatet i Göteborg
79 procent av göteborgarna röstade i valet till kommunfullmäktige. Det är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med valet 2014. Så här fördelades rösterna:
(Siffror inom parentes visar partiets resultat i valet 2014)
Moderaterna 14,5 % (22,3)
Centerpartiet 3,9 % (2,5)
Liberalerna 7,2 % (8,2)
Kristdemokraterna 3,3 % (4,0)
Socialdemokraterna 20,4 (22,4)
Vänsterpartiet 12,5 % (9,4)
Miljöpartiet 6,9 % (10,5)
Sverigedemokraterna 8,3 % (7,0)
Feministiskt initiativ 2,3 % (3,9)
Vägvalet 1,9 % (5,0)
Demokraterna 17,2 % (ställer upp för första gången)
Kommunistiska partiet 0,5 % (0,6)
Övriga 1,1 % (4,2)
Källa: Valmyndigheten