Essa Liedholm och Simone Liedholm

Simone:
– Jag köpte biljetterna så fort de släpptes i våras, för att jag tyckte att det var en fantastisk idé. Jag vet hur mäktigt det är när man är på ett ställe där det är bara kvinnor och icke-män. Det brukar bli så himla bra stämning – precis som det är här nu.

Essa:
– Vi har haft det jättebra här. Det är underbar stämning, allting känns så naturligt och mysigt. Det är bra underhållning och bra mat. Just nu sitter vi här och tränar på hur jag ska ta selfie-bilder.

Är det någon skillnad mot andra festivaler?
Simone:
– Absolut. Det är en både tryggare och härligare stämning här; man är glad hela tiden. På andra festivaler oroar man sig ju lite och vill hålla koll på alla: Var är mina kompisar nu? Var har jag gjort av den och den? Men här är det väldigt avslappnat.

Carolina Day och Matilda Bergman

Carolina:
– Vi är här för att få fira tillsammans med andra tjejer och få känna systerskap. Och för att få slippa alla män som man vanligtvis möter på festival som är buffliga och stökiga, i alla fall i större utsträckning än vad tjejer är. Det är väldigt skön stämning här. Folk är inte så fulla, det är trevligt och alla är glada.

Matilda:
– Jag var nyfiken på att se hur det blev, om det skulle vara någon skillnad mot andra festivaler. Och det blev ju väldigt bra och det märks en skillnad. Det är lugnare, men all den stämning och aktivitet man önskar på en festival finns ändå här. Det är till och med fräscha toaletter.

Isabel Möller

– Det känns som en frizon, att bara få umgås under lugna och härliga former. Det här är något historiskt: en festival som är en reaktion på våldet mot kvinnor. Jag väntade mig nästan att det skulle stå folk utanför och protestera, att det skulle bli hotfullt. Det är väldigt positivt att det inte blev så.

På vilket sätt skiljer sig Statement från andra festivaler?
– Det är betydligt lugnare och en annan stämning. Här ber man om ursäkt om man går in i någon och det är mer öppet. Man får vara den man är, behöver inte sträcka upp sig eller se ut på ett visst sätt. Det här är bara välkomnande och kärleksfullt.

Vill du se en upprepning nästa år?
– Absolut, jag hoppas verkligen att det blir en fortsättning. Jag är jätteglad att den här festivalen finns och att vi är här, men samtidigt är det väldigt sorgligt att den behövs. Jag hoppas att det här leder vidare till något, för det måste verkligen ske en förändring.

Elin Gustavsson

– Jag är här för att supporta, men också för att få möjligheten att vara på en plats och umgås utan eventuella hot och trakasserier och utan att behöva tjafsa en jävla massa.

På vilket sätt är det här en annorlunda festival?
–  Att stå i toalettkön här innebär inte åtta armbågar i ansiktet. Man behöver inte kriga för att få lov att kissa och det är ingen som står och drar i dörren och skriker på en. Bara en sådan enkel sak. Eller om något skulle hända, till exempel att någon blir för full eller behöver hjälp – här är det ingen som ser det som en möjlighet att utnyttja den situationen eller personen.

Inger Branmark och Carita Holmqvist

Carita:
– Alltså, kärlek. Helt fantastiskt. Och vilken invigning! Det var tårar, glädje, smärta, det var allt.

Inger:
– Kraft, styrka, mycket energi. Och mycket kärlek, precis som min väninna säger. Fantastiskt verkligen. Man blev lite tagen, och överraskad av alla känslor.

Carita:
– Ja, jag får tårar i ögonen bara när du säger så. Man får rysningar. För det är faktiskt så: Vakna upp, världen. Det är smärtsamt att vi inte har kommit längre år 2018. Nu får alla ta tag i sina söner. Vi har alltid talat till våra döttrar: ”Var rädd om dig, gå inte ut sent”, och så har vi pratat lite med killarna om att de ska använda kondom. Vi har missat det här. Jag hade själv inte så djupa samtal då som jag hade haft om jag hade fått en son idag. Men jag har barnbarn, och med dem ska jag ha de samtalen.