– Agendan är ett universellt språk när man jobbar inom hållbarhet, säger Sara Pettersson på stadsledningskontoret.

Den 25 september 2015 samlades FNs generalförsamling i sitt högkvarter i New York för att anta resolutionen Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Alla de 193 medlemsländerna åtog sig då att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekologisk hållbar värld till år 2030. Det hela konkretiserades genom 17 mål – på svenska kalllade globala målen eller globala målen för hållbar utveckling – som tagits fram av medlemsländerna tillsammans med politiker, forskare, privat sektor och civilsamhälle.

FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-Moon sade att Agenda 2030 bäddade för en historisk vändpunkt för världen: ”Det här är folkets agenda, en handlingsplan för att avsluta fattigdomen i alla dess dimensioner överallt, och som inte lämnar någon utanför. Den syftar till att säkerställa fred och välstånd och skapa partnerskap med människor och planet i centrum.”

Officiellt gick arbetet med att uppnå de globala målen av stapeln den 1 januari 2016.

Regeringen vill att Sverige ska bli världsledande i Agenda 2030-arbetet. Det, konstaterar man, kräver engagemang inte bara från staten, utan också från kommuner och landsting, näringsliv, frivilligorganisationer, akademi och andra aktörer.

I mars 2016 tillsattes den så kallade Agenda 2030-delegationen, vars uppdrag är att stödja och stimulera arbetet. I en nulägesanalys konstaterade delegationen att utmaningarna med att nå en hållbar utveckling till stor del är globala, men att lösningarna framför allt är lokala. Det är på den lokala och regionala nivån som globala åtaganden och internationella och nationella lagstiftningar ska omsättas i handling och det är där den största kommunikationen med medborgarna, näringslivet och civilsamhället sker.

I Sverige finns goda förutsättningar för att agendan ska få lokalt genomslag, konstaterar delegationen, eftersom dess fokus på både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet stämmer väl överens med hur kommuner, landsting och regioner idag lägger upp sitt hållbarhetsarbete.

Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert på Sveriges kommuner och landstings avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad, håller med om att att det finns goda förutsättningar för att börja arbeta med Agenda 2030 lokalt i landet.

Liknar välfärdsuppdraget

– Mycket av det som ligger i Agenda 2030 är väldigt likt det välfärdsuppdrag som våra medlemmar har, alltså att se till att till exempel skola, vård och samhällsplanering fungerar. Det ligger i uppdraget att bygga hållbara samhällen som är goda för hälsan, där människor kan leva bra liv och har sina grundläggande behov av service tillfredsställda, säger hon.

När tidningen Aktuell hållbarhet sommaren 2017 gjorde en kommunenkät var det dock bara knappt var fjärde kommun som uppgav att de hade någon typ av formulerad strategi för att bedriva agenda-arbetet. Ungefär samtidigt släppte teknikkonsultföretaget Sweco, som arbetar med samhälls- och stadsplanering, en rapport om hur långt Sverige kommit. När kommunerna fick placera in sig själva på en femgradig skala, där 1 motsvarade ”Ännu inte börjat” och 5 betydde ”Arbetet slutfört”, hamnade snittet på strax över 2.

Båda dessa undersökningar har ett knappt år på nacken nu, och Kerstin Blom Bokliden tror att många kommuner vid den tiden inte hade hunnit sätta en Agenda 2030-etikett på sitt arbete.

– Man kanske redan jobbade med folkhälsomål, miljömål och trygghetsaspekter, men hade inte hunnit formulera sig utifrån Agenda 2030-vokabuläret.

Inga vita fläckar

När SKL själva, tillsammans med FN-förbundet och Agenda 2030-delegationen, gjorde en enkät var det nära hälften som uppgav att de tagit till sig eller kommit igång med arbetet. SKL:s uppfattning är att kommunerna generellt visar ett stort engagemang, säger Kerstin Blom Bokliden, men det viktigaste är att de jobbar utifrån sina lokala förutsättningar och att de överhuvudtaget bedriver ett långsiktigt hållbarhetsarbete.

– Agendan är ett sätt att kommunicera med likadana termer, men det viktigaste är att jobba med helhetstänket.

I Göteborg gjorde stadsledningskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen under 2017 en utredning där man tittade på hur målen i Agenda 2030 skulle kunna integreras på ett systematiskt sätt i stadens arbete. Utredarna kunde konstatera att både stadens långsiktiga styrande dokument och målen i budgeten för 2018 stämde väl överens med de globala målen.

– Vi kunde inte hitta några stora vita fläckar, säger Sara Pettersson.

Hon är planeringsledare för klimat- och miljöfrågor i Göteborgs stad och sammankallande i den arbetsgrupp på stadsledningskontoret som arbetar med Agenda 2030-frågorna.

– Precis som många andra kommuner har vi jobbat med hållbarhet i de tre dimensionerna under många år redan, och man pratar om hållbarhet rakt igenom hela budgeten.

Det är just det här som är Göteborgs största fördelar när det gäller att få till ett bra Agenda-arbete, säger hon: man har redan målsättningar och ett pågående, strukturerat och tvärsektoriellt arbete inom de här områdena.

– Vi har brutit ner de nationella miljömålen på lokal nivå och i vår budget har vi ett mål som siktar på rättvisa utsläpp i ett globalt perspektiv. Vi har också nyligen fått ett nytt näringslivsstrategiskt program och ett program för Jämlikt Göteborg. Det var två stora bitar som föll på plats, säger hon.

Göteborgs utmaningar ligger till stor del i hållbarhetsfrågornas art kontra kommunens handlingsutrymme.

– Vi har sällan hundra procent eget mandat att lösa en fråga på kommunal nivå, så det är väldigt få mål som vi kan nå för egen kraft. Den regionala och nationella nivån är jätteviktig, till exempel när det gäller lagstiftning och infrastruktur.

Mer kunskap behövs

Något som både Agenda 2030-delegationen och SKL är helt överens om är att det behövs mer information och kunskap om Agenda 2030 ute i landet, om arbetet ska ta sig ur sin linda och komma igång på riktigt. I dag finns ett kunskapsglapp som enligt Kerstin Blom Bokliden är den största utmaningen.

– Jag tror att folk har hört talas om de 17 globala målen eller känner igen symbolerna, men man vet inte riktigt vad Agenda 2030 innebär för Sverige.

– När det gäller till exempel fattigdomsproblematiken och liknande delar i agendan kan det vara lätt att tro att det inte gäller för Sverige så mycket som för andra länder. Det gäller att se vilken roll vi har i det här arbetet, vad vi kan bidra med och att se våra utmaningar utifrån vårt perspektiv.

Det kommunerna framför allt efterfrågar är kommunikationsmaterial om vad Agenda 2030 är för något – foldrar att sätta i händerna på folk, helt enkelt – och utbildning för den egna organisationen och för politikerna.

För att möta det här behovet genomför SKL tillsammans med Svenska FN-förbundet ett gemensamt kommunikationsprojekt som ska öka kunskapen om och engagemanget för agendan i kommuner, landsting och regioner.

Sju kommuner och landsting medverkar som referensgrupp under det första pilotåret; därefter kommer fler deltagare att kunna vara med i projektet som pågår till och med 2020.

– Det handlar om att sprida goda erfarenheter och inspirera varandra, säger Kerstin Blom Bokliden.

– Jag tror att vi kommer att få med oss Agenda 2030 som en självklarhet framöver, men det måste få ta lite tid innan det genomsyrar hela organi sationer och verksamheter. Det gör det inte riktigt ännu.

Ska inte vara tvingande

Även i Göteborgs stad varierar det hur väl medarbetarna känner till Agenda 2030, säger Sara Pettersson. I höst kommer man att göra en intern kommunikationssatsning för att informera om Agenda-arbetet inom hela organisationen.

– Det är verkligen inte så att alla behöver kunna allt, men vi behöver säkerställa att alla har en tillräcklig baskunskap, säger hon och fortsätter:

– Agendan är ett universellt språk när man jobbar inom hållbarhet. Det blir ett oundvikligt benchmark som vi måste kunna förhålla oss till, inte minst när vi pratar med internationella partners och söker internationell finansiering.

Man kan alltså konstatera att Göteborg och Sverige generellt verkar ligga ganska bra till när det gäller att implementera Agenda 2030, men det finns också stora utmaningar. I sin nulägesanalys nämner 2030-delegationen bland annat det faktum att det inte finns något lagstadgat krav på att kommuner, landsting och regioner ska arbeta med agendan.

De påpekar också att lokala och regionala beslut inte nödvändigtvis gynnar en hållbar utveckling.

Men att Agenda-arbetet skulle bli tvingande är inte någon bra idé, enligt Sveriges kommuner och landsting.

– Det ska bygga på frivillighet, engagemang och politisk förankring. Varje kommun måste få formulera sitt arbete utifrån sina egna utmaningar och var de står, säger Kerstin Blom Bokliden.

Hon tror inte att frivilligheten påverkar kommunernas vilja att arbeta med Agenda 2030.

– Titta på folkhälsomålen och miljömålen, de är också frivilliga. Det finns ingen lagstiftning som säger att kommuner måste jobba med miljömål, säger hon och fortsätter:

– Vi har sett andra framgångsrika metoder som vi tror mer på än lagstiftning. Att lära av varandra, visa på goda exempel och samarbeta med partners i och utanför Europa.

Politiskt ledarskap behövs

Sara Pettersson på stadsledningskontoret i Göteborg tror också att det är svårt att lagstadga om Agenda-arbetet, men tycker att den statliga styrningen för den lokala nivån inom området hade kunnat vara tydligare.

– Jag förstår att behoven skiljer sig mycket på lokal nivå, men nu blir det ju lätt så att varje kommun sitter och hittar på sina egna lösningar, på gott och ont.

När alla kommuner själva ska planera och styra sitt Agenda-arbete blir det väldigt beroende av det lokala politiska engagemanget, menar hon.

– Om man ska integrera de globala målen i den kommunala verksamheten behöver det finnas ett tydligt politiskt ställningstagande bakom. Annars riskerar vi att få parallella styrsystem.

Just frågan om politikernas prioriteringar är förstås extra aktuell inför det stundande valet.

– Det finns en vilja att jobba med hållbarhet i Göteborg, och de budgetar som har lagts fram nu ser väldigt olika ut i hur man tar sig an det arbetet. Så vitt jag har sett är det bara Miljöpartiet som tar upp just Agenda 2030 i sin budget, säger Sara Pettersson och tillägger:

– Den globala agendan har många styrkor. Vi kan använda den som ett verktyg för att komma ett steg vidare i vårt hållbarhetsar bete.