Nu i sommar blev det klart att den återupplivade Säve flygplats blir bas för Sveriges första elflygplan. Inom en snar framtid ska planet dessutom kunna laddas med el från Sveriges största solcellsanläggning som byggs bredvid flygplatsen.
– Jättekul att de får sin bas här i Göteborg! När vi fick reda på att det fanns intresse från det här planet att komma hit, tyckte vi självklart att vi skulle stötta det. Vi vill vara ett företag i framkant och bidra till ett hållbart samhälle i stort, och när det gäller just flygets framtid är detta en start på det, säger Johan Live, pressansvarig på Serneke, det företag som äger flygplatsen.
Serneke tog för något år sedan över driften av Säve flygplats, något år efter det plötsliga beskedet att flygplatsens taxibana inte höll den säkerhetsstandard som krävdes för kommersiellt passagerarflyg. Nu är det istället flygplan av mindre storlek som håller till där, såsom ambulansflyg och skolflyg.
Det är den ideella föreningen Aeroklubben som varit drivande i att få dit Sveriges första elflygplan som flyttat in under sommaren. Modellen heter Pipistrel Alpha Electric och är det första serietillverkade elflygplanet för passagerartrafik i bruk i Sverige. Planet används nu av Aeroklubben i utbildningssyfte och Serneke har stöttat etableringen ekonomiskt.
Intill Säve flygplats är bygget igång med det som ska bli Nordens största solcellspark som kommer drivas av Göteborg Energi. Johan Live avslöjar att Serneke dessutom själva planerar att bygga ut solceller i anslutning till anläggningen för att göra Säve flygplats självförsörjande på el.
– Det känns naturligt att elflyget ska kunna tanka på lokalproducerad solel, säger han.
Några längre turer är det dock inte att tala om för den som vill ta en eldriven lufttur, omkring en timme klarar planet av att vara i luften efter en full laddning med en besättning på två personer.
– Framtidens flygutveckling finns inom biobränslen och elflyg. Det känns fantastiskt att vi på Säve får möjlighet att gå i bräschen för detta. Eldrivna passagerarplan i kommersiell trafik må ligga en bit in i framtiden, men för allmänflyget är framtiden redan här, säger Måns Theorin, som är ordförande i Aeroklubben.
Elflyget är i sin linda. Några stora elflygplan ser inte ut att finnas tillgängliga de närmsta åren. Statliga Swedavia som driver de flesta flygplatser i Sverige har inga planer på att satsa på elflyg.
– Vi har valt att inte låsa oss för en viss teknik utan i stället arbeta mot att det svenska inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030. Det finns en risk i att satsa för splittrat på för många områden. Vi har valt att prioritera i den teknik som har störst potential att få effekt inom en avgränsad tid. Swedavia har inget emot elflyg – tvärtom. Om förutsättningarna för flygets klimatomställning skulle förändras, skulle det mycket väl kunna bli aktuellt med en liknande satsning på elflyg, beskriver Lennart Bergbom som är strategidirektör på Swedavia för ETC.
I Norge resonerar den statliga motsvarigheten Avinor annorlunda. De har satt upp en upphandling för att se hur intresset är för inrikesturer med små elflygplan till år 2025.
Vd:n Dag Falk-Petersen har stuckit ut hakan och sagt att deras mål är att alla inrikesresor i Norge ska göras helt elektriska till år 2040 och allt alla resor på under 1,5 timmar kan göras med helelektriska flygplan.
Flygbolagen var skeptiska och nästintill hånfulla i sina reaktioner på Avinors mål. Men Dag Falk-Petersen menar att den bygger på flygplanstillverkarnas egna planer, såsom Airbus som säger sig kunna erbjuda ett elhybridplan som kan transportera 100 passagerare 1 000 kilometer på el år 2030.
– Visst vi har bråttom, men vi istället för att sitta och vänta på att någon annan ska göra något, tar vi intiativ, säger han till sajten Politico.
Vissa menar att byta ut flygets bränsle till el knappast kommer ta oss mot en hållbar framtid, eftersom även elen behöver produceras på ett förnybart sätt samtidigt som världens energiförbrukning ökar. Klimatprofessor Kevin Anderson som vi tidigare intervjuat i Syre Göteborg har själv slutat att flyga som symbolhandling.
– Jag tror vi måste börja omvärdera en del saker som vi tror är normala. Det handlar ofta om vår höga energianvändning som leder till höga klimatutsläpp. Det ger oss kortsiktig njutning men till en kostnad för framtida generationer och andra arter, beskriver han för SVT.
