– Det är viktigt för regeringen att inte spekulera i utgången av domstolsprocessen, utan att följa den väldigt noga, säger migrationsminister Helène Fritzon (S) efter ett extrainkallat möte i riksdagens socialförsäkringsutskott.

Två av fyra migrationsdomstolar har i sommar underkänt den nya lagstiftningen och Migrationsverket har beslutat att pausa hanteringen av ansökningar från de omkring 9 000 unga, som omfattas av lagen. Så sent som på onsdagen beslutade Migrationsöverdomstolen – högsta instans – att pröva två fall för att ge rättslig ledning.

Migrationsdomstolen i Göteborg har dessutom bett om ett utlåtande från EU-domstolen.

Har beredskap

– Det innebär inte att regeringen inte har beredskap för hur vi behöver hantera de här veckorna. Vi vet ju inte hur lång tid det tar, säger Fritzon.

En av frågorna som regeringen funderar över är vilka konsekvenserna blir om den rättsliga prövningen drar ut på tiden.
– Det handlar om ersättningar, samarbete med den lokala nivån, en mängd frågor, säger Fritzon.

Hon bedömer att 20–25 procent av de 9 000 har gått igenom hela rättsprocessen och har lagakraftvunna beslut om att de inte får stanna. Därmed har de inte rätt till bostad och blir också av med andra rättigheter.

Lokal oro

– Jag har i princip dagligen kontakt med lokalpolitiker som undrar hur de ska hantera situationen, säger Johanna Jönsson, migrationspolitisk talesperson för Centern.

C röstade ja till den nya lagen av humanitära skäl, trots att partiet ansåg att den var undermålig. Johanna Jönsson vill nu ha svar från regeringen på hur ungdomarna ska klara en lång väntetid om de inte omfattas av trygghetssystemen.

– Vi kommer att ha ungdomar som inte får gå i skola, har någonstans att bo, har mat för dagen eller tillgång till mediciner för att de inte kan betala för dem.

"Illa skött"

Även Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson för M, undrar vad regeringen har för plan för denna grupp.

– Inte heller där finns några svar, och det tycker jag är precis lika illa som regeringen har skött den här processen från första början, där man struntade i Lagrådet och domstolar, säger han.

M har hela tiden motsatt sig lagen, bland annat för att personer som redan har fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet att få uppehållstillstånd. M anser också att regeringen borde ha lyssnat på den massiva kritiken från Lagrådet och andra remissinstanser. Kritiken gällde bland annat att kraven på att styrka sin identitet sänks, den faktor som nu gör att vissa domstolar anser att lagen inte kan tillämpas.