Ingen har undgått att det brinner i Sverige. Inte bara har vi haft en osannolikt varm sommar efter en osannolikt snöig vinter, den har också varit osannolikt torr. På SMHIs blogg kan man följa diskussionen om huruvida den verkligen är rekordtorr, med slutsatsen att den nog är det. Även om det beror lite på var i landet man befinner sig. Branden i sig är iallafall rekordstor, bara i Hälsingland tycks bränderna nu överstiga de 14000 hektar som branden i Västmanland uppmätte 2014 och det återfinns massiva bränder både i Jämtland och Dalarna också.

MSB har bedömt att det inte finns några förutsättningar för att släcka alla bränder och planerar arbetet utifrån att begränsa spridningen och skydda allmänhet och samhällsviktiga funktioner tills vädret vänder. Även om vi aldrig kan säga att just det här vädret beror på klimatförändringarna så kan vi säga att just det här vädret gjorts sannolikare av dem. I över 20 år har konstaterats att högre medeltemperatur ger fler extrema väderhändelser. Det är det vi ser nu.

Det dröjde inte många dagar från det omfattningen gått upp för politikerna till dess partierna började göra politik av dem. Moderaternas Beatrice Ask riktade svidande kritik mot regeringen, dess krishantering och deras prioriteringar. Hon konstaterar bland annat att elcykelpremien räcker till 3-4 brandflyg (hon menar nog vattenbombningsplan). Det är inte bara Beatrice som tagit tillfället i akt att göra politik av bränderna. Annie Lööf, Stefan Löfven, Ulf Kristensson, Isabella Lövin, Jonas Sjöstedt och Ebba Busch Thor har alla åkt ut till de brandhärjade områdena för att visa upp s… Nej jag menar “bilda sig en uppfattning.” Flera politiker har uttalat sig om huruvida vi borde ha egna vattenbombningsplan eller inte och om det var rätt att lägga ner brandflyget. Att politisera bränderna har mött kritik. Dels från regeringen som anser att de politiska slutsatserna ska dras efteråt, med understöd från ledarskribenter som Kalle Sundin (Aftonbladet) som anser att besöken är okej men Beatrice fel.

Mattias Svensson (DN) framför i en ledare istället att hela spektaklet är fel:
“Egentligen vore det bättre om debattens hetsporrar gick och svalkade sig i någon närbelägen sjö. Det kommer en tid för en politisk diskussion om hur krisberedskap och bekämpande av skogsbränder kan förbättras, men nu handlar det mer om att låta ansvariga göra sitt jobb med de resurser som står till buds.”

Det finns poänger med det. Politik är ofta en långsam sysselsättning, ibland med en horisont på flera decennier. Ibland, som med kärnavfall, med en horisont på hundratusentals sekel. Många gånger är det bra om den emotionella ryggmärgsreflexen får ge vika för det långsamt malande intellektet. Det är inte heller nu, när granaterna riskerar att brisera vid Älvdalens skjutfält, vi är som bäst förmögna till en lugn och sansad debatt. Eller nu när byar evakueras och vi slår rekord i antalet viktiga meddelanden till allmänheten som vi lättast genomskådar vilken funktion MSB borde ha, eller vilka multilaterala samarbeten som bäst gynnar vår krisberedskap. Men politik är inte bara rationellt beräknande av utfall. Politik är också känslor, ideologi och prioriteringar. Tyvärr har vi gång efter gång bevisat att när det inte brinner om knutarna får framtidens behov så gott som alltid stå till föga för nutidens lättja.

Låt oss istället ha en ordentlig debatt om hur vi anpassar oss till extremväder. Hur vi förebygger problemen med nästa års översvämningar, hur vi säkrar tågtrafiken när vi återigen får den kallaste vintern i mannaminne. Diskutera om vi ska ha vattenbombningsplan och ställa oss frågan om varför just en vapenorganisation som Hemvärnet leder vårt civilförsvar mot bränderna.

Men samtidigt behövs debatten om hur vi minskar koldioxidutsläppen och förebygger att det blir ännu värre i framtiden. Att anpassa samhället och koldioxidutsläppen till en hållbar koldioxidbudget kommer kosta. Men att inte göra något blir så himla mycket dyrare. Låt oss diskutera klimatanpassningar och klimatpolitik från nu till långt efter valet. I den debatten gör det inget om Moderaterna ställer just elcykelpremier mot vattenbombningsplan, det säger bara något om Moderaternas klimatpolitik.