Den så kallade gymnasielagen är tänkt att ge 9 000 ensamkommande unga med avslag på asylansökan en ny chans att stanna i Sverige genom studier. Lagen har stött på patrull i flera instanser.

Migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm har på olika grunder bedömt att bestämmelsen om sänkt beviskrav för identitet inte ska tillämpas, vilket gjort att två av Sveriges fyra migrationsdomstolar underkänt bestämmelsen. Minst en av domarna har överklagats till Migrationsöverdomstolen.

Migrationsverket anser att läget är för rättsosäkert.

”Vi gör så här av rättssäkerhetsskäl, framförallt när det gäller frågan om förutsägbarhet för den sökande”, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.

"Håller inte måttet"

Moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström påpekar det rimliga i Migrationsverkets tvekan och kritiserar i stället regeringen.

– Ansvaret för hela det här haveriet det ligger på regeringen som forcerat fram en lagstiftning via riksdagen som uppenbart inte håller måttet. Regeringen är fortfarande svaret skyldig om hur situationen ska hanteras om Migrationsöverdomstolen kommer fram till samma slutsats som migrationsdomstolarna, säger han till TT och tillägger:

– Vi röstade emot den här lagen. Vi anser inte att en viss grupp ska särbehandlas på det här sättet. Vår uppfattning är att det här har varit fel från början.

"Självständig myndighet"

Migrationsminister Heléne Fritzon (S) meddelar i en skriftlig kommentar att Migrationsverket är en självständig myndighet och att hon inte kan uttala sig om vilka bedömningar som görs där.

”De domar som Migrationsverket grundar sitt ställningstagande på har inte vunnit laga kraft. Det är fråga om avgöranden i första domstolsinstans. Avgörandet från Migrationsdomstolen i Malmö har överklagats till Migrations­överdomstolen. En riksdagsmajoritet står bakom aktuell lagstiftning. Skulle jag få en kallelse till socialförsäkringsutskottet är jag redo att komma dit.”, skriver hon till TT.