Även Migrationsdomstolen i Stockholm underkänner den så kallade gymnasielagen. Därmed har två av landets fyra berörda domstolar sagt nej till den hårt kritiserade lagen.
Gymnasielagen trädde i kraft den 1 juli i år. Syftet med den är att asylsökande ungdomar som fått avslag på sin asylansökan i vissa fall ska få stanna längre för att hinna gå ut gymnasiet.
Det nu aktuella målet gäller en ung asylsökande man från Afghanistan som kom till Sverige 2015. Men då han inte kunnat styrka sin identitet avslår domstolen hans begäran om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier.
Överordnad lag
– I paragrafen om gymnasieregler har man beslutat att sänka kraven på identitet, men behöver inte ens göra den sannolik. Vi anser att detta strider mot EU-bestämmelserna inom Schengensamarbetet. Och då ska vi tillämpa den överordnade lagen, sammanfattar chefsrådman Kirsi Laakso Utvik, till TT.
Bara för en vecka sedan kom Migrationsdomstolen i Malmö med en dom med samma besked: Gymnasielagen fungerar inte i förhållande till annan lagstiftning.
Annan riktning
– Det kan ju komma domar som går i en annan riktning. Men det bästa är väl om Migrationsöverdomstolen släpper upp ett sådant här mål så att vi får vägledning. Till dess är det upp till varje domare att tillämpa paragren, säger Kirsi Laakso Utvik.
Den asylsökande man som fick avslag av Migrationsdomstolen i Malmö har överklagat domen till högsta instans.
– Det kommer att råda en ovisshet en tid, så jag önskar så klart att det kommer en dom så snart som möjligt, säger Kirsi Laakos Utvik.
Fakta: Gymnasielagen
Gymnasielagen började gälla den 1 juli 2018.
Enligt bestämmelserna ska en person som fått ett utvisningsbeslut under vissa omständigheter kunna beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd på 13 månader för gymnasiestudier.
Lagändringen är tillfällig. Ansökan till Migrationsverket måste skickas in senast den 30 september.
Lagändringen drevs igenom trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svårtillämplig.
TT
