Nyligen släppte FoU (Forskning och utveckling) i Väst och Göteborgsregionen den gemensamma rapporten Situationen för nyanlända barn i familj, där man kartlagt hur nyanlända barn i Göteborgsregionens 13 kommuner har det. Rapporten fokuserar på barn som bor med sina föräldrar och har fått uppehållstillstånd i Sverige.

Tidigare har det bott relativt få nyanlända barn i Göteborgsområdet, men i och med den nya anvisningslagen som trädde i kraft våren 2016 blev de betydligt fler. Kommunernas individ- och familjeomsorgschefer efterlyste därför en kartläggning av situationen, för att kunna utveckla sitt arbete och erbjuda bättre insatser till barnen och deras familjer.

Rapporten bygger på intervjuer med ett stort antal aktörer som på olika sätt kommer i kontakt med barnen, såsom skola, socialtjänst, integrationsverksamheter, hälso- och sjukvården och polisen. I rapporten beskrivs barnens vardagssituation med fokus på skola, fritid, boende och hälsa.

– Det framkommer inget i intervjuerna som visar på någon allmän oro för barnens fysiska eller psykiska hälsa. Det verkar gå ganska bra för de här barnen, säger forskaren Jeanette Olsson, som har genomfört kartläggningen, på Göteborgsregionens hemsida.

Många måste byta skola

I rapporten konstateras att skolgången generellt sett verkar fungera och att barnen verkar må bra i skolan. Dock har många av dem varit tvungna att byta skola flera gånger när familjen har behövt flytta till nya asylboenden; en omställning som är krävande. Enligt kartläggningen är det inte ovanligt att barn har gått i fem olika skolor under sin tid i Sverige.

De intervjuade lärarna säger också att det kan vara svårt att få en bra dialog med föräldrarna, både på grund av språkförbistring och att Sveriges skolsystem skiljer sig från många andra länders.

Boendet  av största vikt

Vilken typ av boende barnen och deras familjer har är av mycket stor betydelse för barnens situation. I kommuner där många bor trångt och är hänvisade till tillfälliga lösningar är boendet det vanligaste skälet till att socialtjänsten får in orosanmälningar.

Det omvända gäller i de kommuner där nyanlända familjer får en egen, permanent lägenhet: där får man in väldigt få anmälningar gällande just boendet. Det är därför mycket viktigt att kommunerna prioriterar boendefrågorna, konstaterar Jeanette Olsson.

– Familjerna bör erbjudas trygga boenden och barnen bör få stöd in i samhället, exempelvis genom att delta i fritidsaktiviteter.

Det här är dock en svår nöt att knäcka i tider av stor bostadsbrist – de flesta av kommunerna uppger att de har svårt att få fram bostäder till nyanlända.

Få söker stöd hos socialtjänsten

Kartläggningen visar också att få av de nyanlända familjerna söker stöd hos socialtjänsten i sin kommun. Det kan dels bero på att man inte har kunskap om hur det hela fungerar, dels på att man känner sig rädd för socialtjänsten och oroar sig för att deras barn ska bli omhändertagna. För att komma runt detta och öka tilliten behövs mer dialog och en ökad kompetens om interkulturellt arbete inom socialtjänsten, säger Jeanette Olsson.

Hon menar också att föräldrarnas situation ska ges störst fokus, eftersom det är den som i störst utsträckning påverkar också hur barnen har det.

– En god vardagssituation och hur föräldrarna har det är det viktigaste för barnens välbefinnande och därför bör föräldrarnas situation prioriteras. Föräldrarna behöver förutsättningar för att kunna vara bra föräldrar i en ny kontext. Det handlar inte om bristande föräldraförmåga utan om att det svenska samhället är så annorlunda jämfört med många av de länder som nyanlända kommer ifrån. Därför bör alla nyanlända föräldrar erbjudas föräldrastödsinsatser, säger hon.