Cirkulär ekonomi ses av många företagare som frälsningen, som en möjlighet att fortsätta sin verksamhet men att göra den miljömässigt försvarbar och dessutom på sikt – ännu mer lönsam. Men i början av maj släppte IVL Svenska miljöinstitutet tillsammans med organisationen Cradlenet och tre företag en marknadsundersökning (Kartläggning av cirkulär ekonomi på svenska storföretag) som visar att cirkulär ekonomi fortfarande mest är stora ord och lite handling. Majoriteten av de stora bolagen i undersökningen säger att de arbetar med cirkulär ekonomi på något sätt, men det är få som använder konkreta mätmetoder. Mycket handlar om att cirkulär ekonomi finns med som en ambition och vision, men inte ute i själva verksamheten.

De största hindren enligt rapporten är brist på stöttande lagstiftning, brist på bra kvalitet på återvunnet material, logistik och legala hinder. Dessutom är det billigare med nytt material och affärsmodellerna är inte anpassade för det cirkulära tankesättet.

Volvomodell sämst i miljötest

I Volvos hemstad Göteborg måste vi givetvis snegla på bilindustrin för att se vad som händer där. I internationella rapporter från Ellen MacArthur foundation, en stiftelse som fokuserar på att snabba på omställningen till cirkulär ekonomi, berättas det att Volvo håller på att utveckla en ny bil som designas för att kunna plockas isär. Nya laddhybriden XC90 T8 använder skruvar istället för lim och svetsade leder. Det är extra intressant, menar stiftelsen, att de designar för isärplockning eftersom Volvo redan har ett program för att ta hand om gamla delar till sina bilar. Enligt Ellen MacArthur foundation bidrar detta till att den ekonomiska lönsamheten för Volvo ökar med den nya typen av bil som lättare går att plocka isär.

Det är dock inte nytt att bildelar återanvänds; tvärtom finns det en god andrahandsmarknad. Problemet med bilar är huvudsakligen bränslet och användningsfasen. Dagens bilar är heller inte designade för att kunna förändra sina utsläpp under sin livslängd eller att kunna byta bränslekälla, exempelvis att byta från bensin till biogas eller el. Och när tyska ADAC, Europas största bilägarorganisation, testade olika miljöbilar fick just Volvos isärplockningsbara laddhybrid sämst betyg. Den hade högst utsläpp, huvudsakligen på grund av sin vikt.

– Vi kanske borde oroa oss mer för peak oil än bildelar, menar Tobias Jansson, omvärldsbevakare och föreläsare inom cirkulär ekonomi.

– Peak oil kan komma att leda till en lågkonjunktur eftersom vi inte kommer att kunna förflytta oss eller spendera pengar på samma sätt som i dag. Hur kommer det att se ut om tio år? Där finns en stor osäkerhet.

Denna osäkerhet återspeglar sig i bilbranschen. Satsningarna är blygsamma, men de stora bilföretagen arbetar med att lära sig och utbilda personal i hållbarhets- och framtidsfrågor, nya tekniker och affärsmodeller. Det tar tid, menar Thomas Nyström som forskar om produktdesign anpassad för cirkulära affärsmodeller på forskningsinstitutet Rise Viktoria. Han använder en metafor för att beskriva vad cirkulär ekonomi betyder: dagens linjära system är som en flod där vi stoppar in saker som sedan rinner iväg, medan cirkulär ekonomi är en sjö som samlar ihop och bromsar upp materialflödet. Vi måste vårda sjön ömt för att den ska fungera.

– I den sjöliknande modellen skapar företag värde av det som redan är producerat, säger han.

Mobiliteten som service

Både Tobias Jansson och Thomas Nyström pratar om försök till nya affärsmodeller.

– Att Volvo nyligen tog hem en stororder från Uber på 24 000 självkörande taxibilar visar på en ny typ av kunder som köper flottor av bilar, istället för privatpersoner som köper styckvis. Flottkunderna har andra behov och intressen. Exempelvis är driftskostnaden viktigare än färgen på bilen, säger Thomas Nyström.

Att Volvo äger Sunfleet, Göteborgs största bilkooperativ, är en annan del i att testa nya affärsmodeller. Thomas Nyström menar att nya affärsmodeller kräver ett annat tänkande kring hållbarheten av en produkt.

– Om du fortsätter att äga produkten i en bilpool kommer du vilja att den håller längre. Med elbilens framfart finns också incitament för att kunna ta mer betalt; du har ingen motor som riskerar gå sönder efter 20 000 mil. En elbil kan hålla upp till 30 000 mil minst, och det kan säkert förlängas upp till 100 000 mil i kommande modeller.

– I dag pratas det mycket om maas (mobility as a service, alltså mobilitet som service) istället för bilen som en produkt. Där kan bilen bli del i ett transportsystem som även kan innehålla andra produkter såsom buss, tåg och cykel, säger Thomas Nyström.

Möbelföretag i framkant

Ett område där cirkulär ekonomi däremot är framgångsrikt är inom den västsvenska möbelbranschen.

– Möbler behöver vara designade för att kunna göras något med efteråt. Hur ska man kunna bygga dem så att de fortfarande är attraktiva och passar önskemålen vi har på möbler om 10–20 år? Hur ska vi kunna hitta affärsmodeller som gör att vi kan återanvända möbler i större utsträckning? frågar sig Thomas Nyström.

Ett företag som sticker ut på området är Ikea, som har gått ut hårt med sina mål att bli helt cirkulärt till år 2030. Företaget har bekräftat att vi har uppnått ”peak furniture” och att de säljer allt mindre i västvärlden i dag (de växer dock fortfarande i Kina). I dag arbetar Ikea med de möbler de redan tillverkat genom webbsidan Livet hemma, där människor kan sälja möbler i andra hand.

Företag i samarbete

Steget därifrån till helt cirkulära system är dock långt. Kanske sneglar möbeljätten på mindre aktörer? Möbelbruket, som finansieras av Västra Götalandsregionen och ligger i Tibro, är ett projekt för återtillverkning och renovering av möbler för offentlig miljö. De samarbetar med möbelföretag, hantverksutbildningar och andra aktörer för att uppdatera möblerna. Målet är att Möbelbruket ska kunna bli bärkraftiga och klara sig på egna ben framöver. Andra västsvenska möbelföretag som är på bollen, om än i ett tidigt skede, är Kinnarps, Offect, Albin i Hyssna och Lundbergs, som på olika sätt experimenterar med cirkulära produkter. Kinnarps försöker bland annat få kunder att hyra möbler istället för att köpa, för att kunna ta ansvar för hela produktens livscykel.

Mer mod behövs

För att produkter ska kunna ingå i en mer cirkulär ekonomi krävs att de kan bli mer anpassningsbara, det vill säga att produktens design måste kunna förändras med tiden. Thomas Nyström menar att de faktorer som gör att en produkt inte längre är önskvärd är en kombination av estetiska, funktionella, tekniska, fysiska, ekonomiska och/eller sociala förändringar. Då dagens produkter inte är designade för att kunna ändras utan framför allt för effektiv produktion, är det ofta svårt att återanvända eller renovera dem. Ineffektiv materialåtervinning är ofta den lösning som finns kvar. I framtiden kommer det att krävas mycket mer av designers än att ”bara” formge en produkt – de kommer att behöva designa produkter som ska vara adaptiva och bättre passa in i ett cirkulärt system, menar Thomas Nyström.

– Vi har goda förutsättningar för cirkulär ekonomi här i Göteborg, med forskning och produktion som lämpar sig. Det som saknas är mod att testa, prova och jobba med affärsinnovation. Vi behöver utmana den gamla logiken som finns i många stora företag som funnits länge.

Kommer cirkulär ekonomi att rädda världen?

– I dag är det en marginell företeelse, såklart. Det är långt kvar till en nivå som har avgörande betydelse, säger Tobias Jansson och fortsätter:

– Om du tittar på hur många företag i Göteborg som jobbar med cirkulära affärsmodeller skulle de nästan försvinna i statistiken. Många pratar om det och det startas utredningar, men det händer inte så mycket. Du hittar nästan inga cirkulära produkter i affären i dag. Samtidigt kommer vi alltid ha behov av att konsumera saker och de sakerna måste in i ett cirkulärt system. Det är sunt förnuft.

”En väckelserörelse”

Frågan är varför det inte händer mer, när cirkulär ekonomi verkar vara så populärt inom företagen? Tobias Jansson menar att det är svårt att se den affärsmässiga nyttan på kort sikt. Det handlar om så långa tidsperspektiv och det är bara stora företag som kan ta på sig så stora uppgifter.

– Är man tillverkande företag kommer man att få problem när priset på råvaror går upp eller fluktuerar i samband med att råvarorna börjar ta slut. Då måste man titta på sina materialflöden. För små och mellanstora företag är det en för stor insats att ställa om. Men det förvånar mig att inte fler företag testar vissa grejer, som att hyra ut sina produkter och se om det funkar, som ytterligare ett ben att stå på, säger han.

Thomas Nyström är hårdare i sin analys.

– Det finns en känsla av väckelserörelse över dem som pratar cirkulär ekonomi. Det blir lätt lite förenklat och ofta fokuserat kring aktiviteter som inte påverkar den rådande affärs- och designlogiken att sälja produkter som håller kort tid på marknaden. Ofta handlar det om att materialåtervinna istället för att exempelvis hitta modeller för att återanvända, renovera och uppgradera redan sålda produkter.

Cirkulär ekonomi kan köpa mänskligheten en viss mängd tid vad gäller kommande materialbrist och effekterna av dagens resursanvändning, menar han, men vi måste också titta på hur vi löser våra mänskliga behov på längre sikt.

”Bromsa floden”

– Att fortsätta lösa dem med samma stora mängd energi och material som i dag kommer inte att fungera för en snabbt växande medelklass i utvecklingsländerna med samma konsumtionsvanor som vi tar för självklart i Sverige. Cirkulär ekonomi är ett sätt att bromsa floden och få den att bli mer likt en sjö. Vi måste hantera allt som finns i sjön i många, många år framöver.