Hbtq-personer har en betydligt sämre och mer otrygg arbetsmiljö än övriga grupper. Det visar en stor undersökning som Göteborgs universitet har genomfört åt Göteborgs stad.
– Det mesta handlar om obetänksamhet, säger kommunens HR-ansvarige.
Mer än var tredje hbtq-person har sagt sig blivit utsatta för kränkningar i sitt jobb. Det är ett av resultaten från studien som genomförts av Göteborgs universitet. Undersökningen beställdes som en del av åtgärderna i Göteborgs stads Hbtq-plan som antogs förra året.
– Det som är oroande är att 21 procent anger att de blivit utsatta av en kollega och 8 procent av en chef, säger Tina Liljedahl-Scheel som är HR-direktör på stadsdelskontoret.
Hon menar att det oroväckande resultatet från studien nu kommer att användas som grund för att förbättra arbetsmiljön i stadens verksamheter.
– Målet är att skapa öppna och inkluderande arbetsplatser och bli en mer attraktiv arbetsgivare, beskriver hon.
Tina Liljedahl-Scheel tror dock inte att det oftast handlar om utstuderade och målinriktade kränkningar utan snarare om brist på erfarenhet och kunskap hos de som kränker.
– Vi ser att en stor del av den kränkande behandling som sker handlar om obetänksamhet. De som inte är hbtq-personer kan tycka att ett skämt är oskyldigt, men för den som berörs kan skämtet vara både sårande och exkluderande. Vi ser också i resultatet att det finns olika uppfattningar bland medarbetare som är hbtq-personer respektive de som inte är det vad gäller
personalens hbtq-kompetens.
Unik studie
Undersökningen är den första av sitt slag hos en kommun i Sverige. Även forskningen på området är knapp sedan tidigare. Forskarna på Göteborgs universitet är därför nöjda med att kunna komma med nya siffror till forskningsvärlden.
– De senaste studierna gjordes av arbetslivsinstitutet för drygt 10 år sedan. Därför är det positivt att vi får nya kunskaper inom området, säger Sofia Björk, forskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.
– Överlag finns det begränsat med forskning kring hbtq-personers arbetssituation, lägger hon till.
Sofia Björk meddelar att intresset för studien hittills har varit mycket stort både från myndigheter och civilsamhälle.
Transpersoner värst drabbade
Andra resultat från studien är att hbtq-personer upplever sig i lägre grad trygga och accepterade på sina arbetsplatser. Detta gäller allra mest personer med transerfarenhet och icke-binära.
Omkring 67 procent av de tillfrågade säger sig vara öppna med sin sexuella läggning, könsidentitet eller relationer, och just öppenhet är en fråga som de tillfrågade tycker är viktig, enligt studien.
Resultatet från undersökningen är i grova drag offentliggjorda men ska nu analyseras och sammanställas i en rapport som väntas vara klar i början av augusti. Rapporten och tillhörande slutsatser kommer att presenteras mer i detalj i Göteborg på ett seminarium under Europride som i år arrangeras delvis i Göteborg.
EuroPride är ett årligt återkommande arrangemang, där en Pridefestival i Europa får rättigheten att använda titeln EuroPride. Arrangemanget lockar besökare från hela Europa. I år genomförs EuroPride i Sverige för tredje gången, och för första gången med två städer som arrangörer – Stockhom och Göteborg. I Göteborg är det Westpride som tar tag i stafettpinnen och ser till att Europride blir en del av Kulturkalaset.
– EuroPride sätter färg på staden och lyfter frågor om ett mänskligare samhälle samt bidrar till att programutbudet på Kulturkalaset blir bredare. Lördag 18 augusti går en parad genom centrala Göteborg som avslutas på Götaplatsen i en färgsprakande ceremoni med Boy George och Culture Club. Hela staden kommer att vibrera av regnbågsflaggor, säger Emma Gunterberg Sachs, verksamhetsansvarig på West Pride.
Kulturkalaset arrangeras 14-19 augusti.
Fakta: Hbtq
Hbtq, ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter.
H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av.
T:et handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön.
Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer.
Första gången som förkortningen hbt förkom i tryck var i RFSL:s tidning KomUt år 2000. Syftet var att bredda tidigare använda uttryck som homo, lesbisk, bög och gay.
Källa: RFSL