Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet.
Psykologen Peter Karlssons doktorsavhandling bygger på data från en bred studie av hälsotillståndet hos äldre i Göteborg, som inleddes 1971. I Karlssons forskning jämförs den kognitiva förmågan hos personer som fyllde 70 år i början av 2000-talet med personer som var i motsvarande ålder på 1970-talet.
– Vi fann att den senare födda generationen i genomsnitt presterar bättre, med högre poäng på testerna, säger Peter Karlsson.
Brantare nedåt
Det var väntat, med tanke på andra studier i ämnet. Men ett annat resultat förvånade.
– Den senare födda generationen försämras lite snabbare. Förändringskurvan är lite brantare från 70 till 79 års ålder.
Enligt Karlsson är den mest sannolika förklaringen kopplad till hur vi använder det som kallas hjärnans reservkapacitet.
– Hos personer med en hög kognitiv reservkapacitet fungerar de bakomliggande processerna i hjärnan mer effektivt och flexibelt. Det krävs mycket svårare uppgifter för att de ska behöva anstränga sina kognitiva processer till max.
Träning hjälper
Rätt gener, och att man använder hjärnan mycket exempelvis i arbetet, ger högre kognitiv reservkapacitet.
– Mycket forskning tyder på att hjärnan fungerar lite som en muskel. Ju mer den tränas, desto bättre fungerar den, säger Peter Karlsson.
När hjärnan naturligt börjar fungera lite sämre på äldre dagar, kompenserar reservkapaciteten så att förändringen till en början inte märks. Men när försämringen väl bryter igenom, kan det gå snabbt utför.
– Då har personen redan fått ganska stora skador på hjärnan, säger Peter Karlsson.
Andra hypoteser om den relativt snabba försämringen anses mindre troliga, enligt tillgänglig kunskap.
Pensionsålder
Karlsson tycker att den nya studien är värd att fundera över när politiker tar beslut om framtidens pensionsålder, i en tid när vi lever allt längre i genomsnitt.
– Det är intressant och bra att se att senare födda 70-åringar presterar bättre än tidigare födda 70-åringar. Men man bör kanske också ta hänsyn till att det mönstret inte verkar ge något bestående skydd, säger Peter Karlsson.
– Vissa yrkesroller är kanske mindre lämpliga att höja pensionsåldern i. Man måste ta hänsyn till att det sker en försämring, framhåller Karlsson.
Fakta: Hjärnstudie
Resultaten i psykologen Peter Karlssons forskning är hämtade ur den så kallade H70-studien, där man vid olika tidpunkter gjort undersökningar av ett representativt urval av Göteborgs befolkning i vissa åldrar. Studien startade 1971.
Karlsson har granskat data från drygt 1 100 personer födda 1901, 1906 eller 1930. De undersöktes vid 70 till 79 års ålder.
Fem kognitiva test inom H70-studien togs upp. De handlade om långtidsminne, logiskt resonerande, verbal förmåga, spatial förmåga respektive perceptuell snabbhet. Den senare födda generationen presterade i genomsnitt bättre på alla fem.
Ett gynnsamt genetiskt arv, hälsosam livsstil, utbildning, yrke och annan hjärnaktivitet ger högre kognitiv reservkapacitet.
Källa: Göteborgs universitet
