Magnetkameraundersökning är en användbar metod för att bedöma åldern på pojkar, bedömer Socialstyrelsen. För flickor är osäkerheten däremot större, visar studien som Blekinge Tekniska Högskola och Karolinska Institutet utfört på uppdrag av Socialstyrelsen.
I drygt ett år har Rättsmedicinalverket (RMV) genomfört medicinska åldersbedömningar på ensamkommande asylsökande. Hittills har drygt 9 600 personer bedömts, och av dessa har 83 procent bedömts vara över 18 år.
Metoderna för att fastställa ålder är två; röntgenundersökning av visdomständer samt undersökning av knäleden med hjälp av magnetkamera.
Men undersökningarna har fått kritik för att vara varken rättssäkra eller träffsäkra. Särskilt har kritikerna, däribland läkare på RMV, slagit ned på metoden med röntgen av knäleden där de menat att felmarginalen för bedömningarna är större än vad som angivits av RMV.
Verket har dock försvarat metoderna och inte sett någon anledning att ändra på dem.
Studien som presenteras i dag har haft i uppdrag att fördjupa kunskapen kring just magnetkameraundersökningar. Om metoden är vetenskaplig, tillförlitlig och etisk, men också om RMV:s metoder skulle kunna kompletteras på något sätt. För genomförandet har Karolinska institutet och Blekinge Tekniska Högskola stått, och i studien ingår 960 individer vars ålder är känd sedan tidigare.
Behovet av åldersbedömningar blev uppenbart hösten 2015 – en period då rekordmånga ensamkommande unga anlände till Sverige. Inför införandet föreslog Socialstyrelsen en pilotstudie, för att testa metodens tillförlitlighet. Någon sådan hanns dock aldrig med, regeringen ansåg det viktigare att åldersbedömningarna snabbt kom i gång.
Fakta: Åldersbedömningar
De medicinska åldersbedömningarna är frivilliga och innebär att man går igenom två undersökningar.
Den ena är en röntgenundersökning av visdomständerna, den andra en magnetkameraundersökning av knäleden. Dessa utförs av leverantörer som Rättsmedicinalverket upphandlat.
Efter undersökningarna gör en rättsläkare ett utlåtande om vilken ålder den asylsökande har. Det görs med tre olika standardsvar:
Att resultatet ”talar för att den undersökta är 18 år eller äldre”.
Att resultatet ”möjligen talar för att den undersökta är 18 år eller äldre”.
Att resultatet ”möjligen talar för att den undersökta är under 18 år”.
Utlåtandet blir sedan en del i den stödbevisning som Migrationsverket använder sig av i beslut om uppehållstillstånd.
Ordet frivillig i detta sammanhang är dock en sanning med modifikation, eftersom undersökningen bara utförs i de fall där Migrationsverket tvivlar på den asylsökandes ålder. Om personen i fråga nekar beslutar Migrationsverket på det underlag som finns. Sannolikheten är då stor att personen bedöms vara över 18 år.
Källa: Rättsmedicinalverket
