Ali Tabrizi ska köpa mellis till sönerna på Friskväderstorget i Biskopsgården, de har väntat tålmodigt medan pappa har intervjuats. Ali är initiativtagare till föreningen Västra Hisingen basket som håller till i nyrenoverade Sjumilahallen bredvid skolan med samma förnamn. Barn leker runt torget, en plats som Ali har mycket känslor för, efter att ha växt upp i Biskop. Själv har han precis lagt spelarkarriären på hyllan, men är tränare för ungdomslag och Sveriges landslag för tjejer 15 år. Just nu är Ali föräldraledig från jobbet som företagsrådgivare på Coompanion, och ”fritiden” – den handlar mest om basket.

– Det är något med klubben varje dag, säger han och ler.

Ali Tabrizi har en mission: att använda basketen som socialt kitt som kan fånga upp ungdomar som riskerar att hamna i gäng och kriminalitet och istället erbjuda en meningsfull aktivitet med en positiv värdegrund.

– Vår slogan är ”sikta skotten mot korgen”, säger Ali, halvt på skämt, halvt på allvar.

Stadsdelen har stöttat

Västra Hisingen baskets värdegrund finns tydligt uppsatt på kansliet och utgår från formuleringen ”Jag ställer upp”. Det följs av ett antal värdeord såsom respektfullhet, delaktighet och andra termer som hör traditionellt föreningsliv till – men skillnaden är att här stannar de inte i skrivbordslådan utan används konkret på varje träning och varje match, menar Ali.

– Vi använder den även när vi tar våra beslut i föreningen. Till exempel sa vi upp en tränare som vi verkligen behövde, men som inte kunde leva upp till värdegrunden.

När Västra Hisingen basket startade för några år sedan flydde andra klubbar Biskopsgården. Ali tror att anledningen var rädsla. Ali såg basketen som ett väg ur en destruktiv spiral.

– Vi startade för att det var mycket skjutningar här. Ungarna behöver komma in i en hall och få en bra värdegrund. Då var alla tider i Sjumilahallen lediga eftersom alla andra hade lämnat. Nu har vi vuxit så mycket att vi själva har svårt att få tider till alla våra lag.

I dag har klubben verksamhet i Torslanda och Biskopsgården, båda ligger i stadsdelen Västra Hisingen. Stöttningen från stadsdelen har varit betydande, menar Ali.

– De har stöttat oss ekonomiskt. Visserligen har alla stadsdelar föreningskonsulenter, men de sitter mest och korrekturläser, säger Ali och skrattar.

– Vi får även ha hallen på somrarna och alla lov för att ungdomarna ska ha någonstans att ta vägen då.

Samarbeten verkar vara ett nyckelområde för klubben. Ali som själv gick på Sjumilaskolan försöker fördjupa samarbetet där och få skolan att anamma en basketprofil. Västra Hisingen basket har inga sponsorer i traditionell bemärkelse, där företag får sin logotyp uppsatt mot pengar. Klubben kräver ett större engagemang från föreningens partners.

Föreningsdöden utbredd

– Vi vill hitta aktörer som vill jobba långsiktigt med påverkan. De får tillgång till målgruppen morgondagens talanger som kan jobba hos dem, och tillsammans kan vi definiera en strategi. Samarbetena som vi hittar på är inte i förhand bestämda av mig utan de ser lite olika ut. Allt går ut på att stärka ungdomarnas utvecklingsmiljö. HSB har till exempel satsat alla sina pengar hos oss, de småduttar inte här och där.

Det är inte bara från Biskopsgården som många föreningar har försvunnit. ”Föreningsdöden” är utbredd i hela Göteborg, men det är i utsatta områden där den blir som mest kännbar. Här är idrottsföreningarna som allra viktigast, menar Ali.

– För det första är det något de gillar att göra, de kommer hit frivilligt. Det är inte som i skolan. För det andra blir det en positiv gruppdynamik där man kan tillämpa vår värdegrund, beskriver han.

Svårigheter att engagera aktiva, både som ledare och i föreningsstyrelser, och krånglig administration och byråkrati kring föreningsbidrag beskrivs som några av anledningarna till föreningsdöden. En annan, menar Ali, är att många av de som vill bli lagledare gör det av ”fel anledningar”.

– De vill helst vinna pokaler, vilket är helt emot all talangutvecklingslitteratur. Man ska hålla på med flera idrotter, ha kul och välja sport att satsa på sent.

Västra Hisingen basket har inga sportsliga mål överhuvudtaget. Huvudsyftet är socialt. Det innebär ingen ”toppning” eller destruktiv omklädningsrumskultur. Sammanhållning i gruppen är central och fokus är att ha kul, något han menar är ett framgångskoncept för att locka tillbaka fler till idrotten.

– Föreningarna har inte haft bra erbjudanden för dem som vill träna för skojs skull. Föreningsdöden är ett resultat av att megatrenden med individualisering krockar med föreningslogiken som utgör en slags motpol, resonerar han.

Politiska förslag

Nu har valrörelsen satt igång i Göteborg och för någon vecka sedan kom Socialdemokraterna med förslag inriktade på att stötta upp föreningslivet i stan. Anläggningar för spontanidrott ska byggas och restaureras för 17 miljoner framför allt i socialt utsatta områden. Ytterligare en föreningspool som ska hjälpa föreningar med administration ska inrättas för omkring en miljon kronor (en sådan finns redan i Nordöstra Göteborg). Dessutom vill de skjuta till medel så att föreningarna ska kunna införa en liten ersättning för dem som vill vara ledare, på cirka 500 kronor i månaden.

– Jag har hört tillräckligt många prata om problemen och vi har varit för dåliga på att visa uppskattning till de som förtjänar det. För oss är det en del i jämlikhetsarbetet, där är civilsamhället med idrottsföreningar och andra föreningar inte oväsentligt, beskriver kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) till Göteborgsposten.

Ali Tabrizi är kluven till det nya förslaget om ersättning till ledarna.

– Det är både bra och dåligt. Det driver på individualiseringen. Det ideella urholkas om alla ska få betalt, men samtidigt kan ledarna få en rad i sin cv, vilket kan vara viktigt för vissa, säger han.

En spindel i nätet

Göteborgs fotbollsförbund har drivit på för att alla idrottsföreningar ska få bidrag för att kunna anställa en föreningsutvecklare, en spindel i nätet som driver på – ungefär som den roll som Ali självmant tagit på dig i Västra Hisingen basket, utan betalning.

– Grundtanken är bra. Många småföreningar har inte tid att sköta grundläggande administration. Men en annan idé är att införa ett kompetenscentrum som kan fungera som ett slags kansli för flera föreningar, ungefär som en reception på ett kontorshotell. Det tror jag mer på än att alla ska ha en egen, kommenterar Ali.

Redan i dag går det att få stöd för att anställa personer i en ideell förening som står långt från arbetsmarknaden, genom en så kallad ”extratjänst”. Det handlar om nyanlända eller personer som varit arbetslösa länge. Tidigare har inte ideella föreningar kunnat få ett stöd på det här viset, men det har varit en förändring som den rödgröna regeringen drivit igenom. Under två år betalar arbetsförmedlingen hela lönekostnaden. Västra Hisingen basket håller på att försöka anställa en person med det här stödet, men den processen är ännu inte i mål.

Fler positiva exempel

Det finns fler exempel på föreningar som går emot trenden. Östra Göteborgs IF startades i år med verksamhet i Bergsjön och har liknande fokus som Västra Hisingen basket. Klubben har både fotboll och basket på schemat och medlemmarna uppmuntras att kombinera sporterna. I framtiden planerar de att även ha handbollslag, erbjuda läxhjälp och arrangera familjeaktiviteter.

Den anrika fotbollsklubben IFK Göteborg har länge haft en image av att vara en klubb för en vit medelklass – en bild de nu vill utmana genom att tillsammans med Johan Cruyff Foundation investera i Bergsjön, Biskopsgården och Hammarkullen. De finansierar nya små fotbollsplaner (courts) som ska bemannas med lokala ledare.

– Det finns en enorm kraft runt om i hela vår stad och med fotboll som universellt språk kan vi bidra till att förena staden Göteborg, säger Elisabeth Anderton som är verksamhetsansvarig för föreningens sociala arbete.

Cruyff Foundation finns i dag i 21 länder, på 200 planer och har över 60 000 barn i träning varje vecka.

– Vi kommer att starta med tre planer. Förhoppningen är att kunna ta två av dem i bruk före årsskiftet. Sedan är ambitionen att fortsätta att bygga ”courts” i övriga delar av vår stad, säger Elisabeth Anderton.

Bredvid Sjumilaskolan

I Biskopsgården kommer planerna ligga precis bredvid Sjumilaskolan. Både skolan och Västra Hisingen basket samarbetar med IFK kring utvecklandet.

– Vi gläds åt en ny plan på Sjumilaskolan. Eleverna längtar! Vi har många elever som gillar att spela fotboll. I fotbollen sker ett naturligt samspel mellan olika elever vilket bidrar till ökad sammanhållning eleverna emellan, vilket känns bra, säger Ida Wahlqvist, rektor på Sjumilaskolan i Biskopsgården.

Vi går förbi bygget som just nu mestadels ser ut som en inhägnad grusplätt. Bredvid har Sjumilahallen en fräsch nykänsla och utgör en sval oas i majvärmen. Ali Tabrizi berättar hur en av de ”tuffare” ungdomarna i området länge hängde utanför hallen när de hade träningar, men till sist hakade på och började träna.

– Så fort han började spela blev han bäst direkt. Han hittade rätt direkt, både som kompis och basketspelare, berättar Ali stolt.

Det är denna stolthet som han vill sprida, inte bara bland spelare och ledare i Västra Hisingen basket, utan även i området i sin helhet.

– Vi vill göra stadsdelen mer attraktiv så att fler vill bo och verka här.

Ingemar Tigerberg