Det är febril aktivitet inuti den sfäriska byggnad som man har kunnat se växa fram på Lindholmen de senaste månaderna. De sista spikarna bankas i, växter planteras och hängs upp och system testas när vi hälsar på några dagar innan invigningen. Svante Wijk som är projektledare på NCC och håller i trådarna möter upp oss en av de många heta försommardagarna som i år har förgyllt stora delar av Sverige.

– Det har varit väldigt varmt här de sista dagarna. Det är inte ofta fint väder anses vara otur men när man bygger glashus kan det vara det. Det kommer dock att bli stor skillnad med solavskärmningen och fläktarna som snart är på plats, kommenterar han.

Invigningen äger rum den 12 juni och de två efterföljande dagarna är kupolen öppen för allmänheten att besöka. Därefter är tanken att den ska finnas till för samarbetspartners (i dag Volvo AB, Chalmers och Lindholmen Science Park) och andra som vill arrangera möten och event med fokus på hållbarhet och innovation. Men någon festlokal kommer det inte att vara.

– Inte ens om man serverar ekologiskt vin, poängterar Svante som i grunden är energi- och klimatstrateg.

Hela grundidén är att utformningen av byggnaden ska inspirera till visionära idéer, snarare än att kupolen i sig är ett prototyp på hur framtidens hållbara byggnad skulle kunna se ut.

– Det är innehållet som är viktigast mer än själva domen. Den utgör inget typexempel på hur vi kommer att bygga framöver, men den ska väcka idéer!

I mitten finns möteslokaler som på vintertid kräver uppvärmning, och runt dessa är ett sfäriskt plexiglas som skapar ett slags klimatskal för de växter och fruktträd som odlas året om. Den runda formen skapar en annorlunda rymdkänsla inuti, som klart skiljer sig från ett vanligt växthus.

– Här är temperaturen mittemellan ute och inne, säger Svante när vi promenerar runt inuti.

En kvinna sitter och återplanterar några växter.

– Hur mår de? undrar Svante – Bara fint, de har klarat flytten väl, svarar hon.

NCC samarbetar med företaget Vertical plantsystem som har testat och utvärderat vilka växter som passar bäst i det speciella klimatet.

– Det odlas mestadels ätbara grönsaker, frukt och bär som kommer att skördas av restaurangerna häromkring och serveras vid catering, berättar Svante.

Sfären har en fiffig temperaturreglering bestående av bland annat ett solskydd och en taklucka som styrs automatiskt när det behövs. Det var en av lärdomarna som drogs efter att kupolen fanns på plats i Stockholm utanför KTH under två år med samma syfte. Hela konstruktionen är alltså återbrukad och är tänkt att tillfälligt kunna fylla ett oanvänt utrymme. Liknande kupoler har även tidigare funnits på plats i bland annat Århus och Köpenhamn. Den danske arkitekten Kristoffer Tejlgaard lät sig inspireras av den legendariska Buckminster Fullers idéer vid designen.

– Det skulle vara självförsörjande och hållbart, beskriver Svante.

Vid KTH upprättades kupolen inför en stor rymdkonferens och därefter har över 500 möten och konferenser arrangerats med hundratusentals besökare under två års tid. Det har varit en mix av aktörer från kultursfären, akademin och näringsliv. Den bildsköna formen har också lockat sådana som vill rida på dess image. Exempelvis presenterade regeringen presenterade sin cykelstrategi där. På tisdag är det Göteborgs tur att börja odla visioner.