Fortfarande tvingas uppskattningsvis 800 miljoner människor leva med brist på mat. Och bedömningen är att världen behöver utöka matproduktionen med 50 procent till 2050 för att kunna mätta en ökande global befolkning. Detta samtidigt som Världsbanken bedömer att klimatförändringarna kan komma att leda till skördarna minskar med minst en fjärdedel.

Allt detta innebär att målsättningen om att utrota hungern till 2030 står inför mycket svåra utmaningar.

Alessandro Demaio är vd för Norgebaserade stiftelsen EAT, som arbetar mot hungern i världen, och som tillsammans med den svenska regeringen arrangerar EAT Stockholm Food Forum. Bakom stiftelsen EAT står bland andra Stordalen Foundation.

Ett av FN:s 17 globala utvecklingsmål är att utrota hungern – i synnerhet i världens fattigaste länder – till 2030. Anser du att det är möjligt?

– Mat är på ett eller annat sätt kopplat till alla 17 utvecklingsmålen. Som läkare är det för mig djupt bekymmersamt att fler än 800 miljoner går hungriga och att fler än två miljarder i världen är överviktiga eller feta. Med dessa siffror följer en ökande epidemi av dietrelaterade sjukdomar som kan förebyggas – som diabetes, hjärtsjukdomar och cancer.

– Under mitt arbete ute i fält i Mongoliet, Sri Lanka och i Kambodja har jag sett hur hungern kan ta sig många uttryck. Undernäring bland barn manifesterar sig på två avgörande sätt – att barnen blir farligt smala i förhållande till sin längd, eller genom att deras tillväxt permanent hämmas. I den andra änden finns befolkningar med kaloririka men näringsfattiga dieter som driver på de globala problemen med övervikt och fetma.

– Det finns en djupt orättvis brist mellan tillgången på mat och näringsriktig mat i olika delar av världen. En tredjedel av all mat som produceras går förlorad eller hamnar i soporna – något som skulle räcka för att mätta alla som hungrar i världen fyra gånger om!

”De fattiga drabbas hårdast”

Alessandro Demaio tror att det är möjligt att uppnå nollhunger till 2030. Han säger att vi redan har många av de lösningar som krävs, som att erbjuda småbönder tillgång till marknader, ta bort handelshinder och öka den hållbara produktionen av mat. Det som behövs är politisk vilja, och att förmå aktörer inom olika sektorer och discipliner att arbeta tillsammans och åt samma håll.

– Mat är vår främsta globala hälsoutmaning och är också ett mycket stort klimathot. Vi inte bara producerar sådant som gör oss sjuka och förstör planeten, utan vi fortsätter dessutom att subventionera detta med miljardtals dollar varje år. Och det är de fattiga i världen och de befolkningar som bär minst ansvar för problemen som drabbas allra hårdast.

Vilka är de främsta målsättningarna med den kommande konferensen i Stockholm?

– Att kunna ge en framtida befolkning på nästan tio miljarder människor tillgång till hälsosam och hållbar mat kommer att vara en jättelik utmaning, men det går.

Lång talarlista

Alessandro Demaio anser att EAT Stockholm Food Forum kan bidra till att lösa denna utmaning. Tanken med EAT är att föra samman innovatörer, ledare och människor som tänker framåt, men som sällan möts trots att de arbetar med globala utmaningar som hänger samman – matsystem, klimatförändringar, livsmedelssäkerhet, global hälsa och hållbar utveckling. Och att sätta dessa människor i samma rum där de kan dela med sig av idéer, goda exempel, den senaste forskningen.

– Vi har en fantastisk uppställning talare, däribland Världsbankens chef Kristalina Georgieva, Christiana Figueres, som var arkitekt till det historiska Parisavtalet, och Sam Kass, som arbetade med näringsfrågor för Obamaadministrationen, samt ett antal globala mathjältar som representerar 29 länder, säger han.