USA:s president Donald Trump aviserar inte någon ny hämndattack mot Iran efter nattens raketattacker. Enligt honom väljer Iran att ta ett kliv tillbaka.
Trump varnar för andra former av vedergällningar och uppmanar Nato att ta ett större ansvar i regionen.
IRAN/USA Inga amerikaner skadades i attacken under natten till onsdag, enligt den amerikanske presidenten.
Han framträdde inför ett pressuppbåd i Vita huset och mot en fond av dignitärer: vicepresidenten Mike Pence, utrikesministern Mike Pompeo, försvarsministern Mark Esper och flera medaljdekorerade militära toppnamn.
– Iran tycks kliva tillbaka, vilket är en bra sak för alla inblandade parter och en väldigt bra sak för världen. Inga amerikanska eller irakiska liv gick förlorade, sade Donald Trump.
– Det faktum att vi har denna fantastiska militär och utrustning betyder dock inte att vi måste använda den.
Några timmar senare ljöd sirenerna i Bagdad. Två raketer slog ned i den irakiska huvudstadens så kallade gröna zon – det strängt bevakade område där regeringsbyggnader och utländska beskickningar finns. En Reuters-källa uppger att en av raketerna landade 100 meter från USA:s ambassad. Kort därpå meddelade den irakiska militären att ingen hade skadats. Det är ännu oklart vilka som avfyrade dem.
Attackerade två baser
Iran har ännu inte kommenterat president Trumps anförande, men den halvstatliga nyhetsbyrån Fars beskriver det som en regelrätt reträtt av Trump från dennes tidigare hot.
Irans raketattacker var ett svar på USA:s attack som dödade toppgeneralen Qassem Soleimani och länderna har utväxlat hot av allt värre karaktär de senaste dagarna. Iran har sagt sig ha över 100 amerikanska måltavlor och Trump själv hotade härom dagen att hämnas iranska angrepp bortom alla proportioner.
Iran avfyrade minst tolv raketer, enligt dess militär 15, mot två militärbaser i Irak. Basen Ayn al-Assad träffades av flera raketer i åtminstone två omgångar, med start vid klockan två lokal tid. En bas i Erbil i norra Irak attackerades också. Vid bägge baserna finns amerikanska soldater.
Raketattacken var det minst kraftfulla av många alternativ, meddelade en talesperson för ayatolla Khamenei enligt iranska medier. Utrikesministern Javad Zarif slog samtidigt fast att landet åtminstone så långt hade hämnats Soleimanis död.
Medvetet icke-dödlig?
Vissa bedömare tror, och militära källor i väst uppger, att Iran avsiktligt undvek att döda amerikaner i attackerna. Detta avfärdas dock av en iransk talesperson som citeras av Irans statliga medier.
Raketattackerna ledde inte heller till några dödsfall bland irakiska soldater, meddelar den irakiska militären.
Efteråt utropade Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei likväl att det var ett slag i ansiktet på amerikanerna, inför en folkmassa som skanderade ”Död åt USA”.
Efter attackerna hade Iran också varnat för att en eventuell vedergällning från USA skulle få ”ännu mer smärtsamma och förödande svar” och det iranska revolutionsgardet sade sig vara berett att anfalla emiratiska Dubai och israeliska Haifa i ett nästa steg.
Vid sidan av de iranska hoten har även Iranlojala och shiamuslimska milisgrupper i Irak hotat att anfalla amerikanska mål.
Vill se större Natoroll
– Så länge som jag är president för USA kommer Iran aldrig tillåtas ha kärnvapen, inledde Donald Trump sitt anförande vid presskonferensen i Vita huset, för att sedan beskriva den dödade Qassem Soleimani som en av världens värsta terrorister.
Presidenten meddelade inga nya militära åtgärder, men sade att det kommer att införas ytterligare ekonomiska sanktioner mot Iran som straff, utan att gå in på hur dessa kommer att läggas upp.
Trump uppmanade Kina, Ryssland och de europeiska parterna i kärnavtalet med Iran att lämna det en gång för alla. Han sade också att han kommer att be Nato att involvera sig ”mycket mer” i Mellanöstern. Han talade i telefon med militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg under onsdagen och uppges ha fått gehör.
”De enades om att Nato skulle kunna bidra mer till den regionala stabiliteten och kampen mot internationell terrorism”, lyder ett meddelande från Nato om samtalet.
Tidslinje: USA-Iran-krisen dag för dag
27 december 2019: I en raketattack mot en irakisk militärbas nära Kirkuk dödas en civilanställd amerikansk medborgare. Flera amerikaner och irakiska soldater skadas. USA lägger skulden på den Iranstödda shiamilisen Hizbollah-brigaderna.
29 december 2019: USA genomför flyganfall mot fem av Hizbollah-brigadernas baser i Irak och Syrien. Enligt Pentagon genomfördes anfallen som svar på upprepade angrepp som milisen utfört mot baser i Irak där styrkor från den USA-ledda koalitionen är placerade.
31 december 2019: En proteströrelse, ledd av en Iranstödd milis, försöker storma USA:s ambassad i Bagdad i protest mot de amerikanska flyganfallen. Vid ett tillfälle tar de sig in genom grindarna. Irakiska säkerhetsstyrkor hindrar inte demonstranterna från att ta sig in i högsäkerhetsområdet Gröna zonen, där ambassaden ligger.
3 januari 2020: Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, dödas i en drönarattack på väg från flygplatsen i Bagdad. Attacken sker på order av USA:s president Donald Trump. Vid drönaranfallet dödas även den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, en av de högsta ledarna inom milisgruppen Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor. Irans president Hassan Rohani utlovar hämnd.
4 januari 2020: Nato pausar temporärt arbetet med att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor i Irak. Sveriges försvarsmakt, som har ett 70-tal personer i den multinationella insatsstyrkan, gör detsamma.
5 januari 2020: USA:s president Donald Trump hotar att slå ut 52 viktiga iranska mål, om Iran gör verklighet av sina hot om vedergällning (antalet 52 representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981 red. anm.). Iraks parlament antar en resolution med kravet att USA:s militär ska kastas ut ur landet. Iran meddelar att landet inte längre begränsar sin anrikning av uran och överger därmed i praktiken kärnteknikavtalet från 2015. USA lämnade avtalet 2018.
6 januari 2020: Generalen Qassem Soleimanis kvarlevor förs genom Teheran i en begravningsprocession. Hundratusentals människor manifesterar på Teherans gator. Demokraterna i representanthuset i USA:s kongress lägger fram ett förslag om att begränsa president Donald Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.
7 januari 2020: Mer än 50 människor trampas ihjäl och många skadas sedan panik bryter ut under Qassem Soleimanis begravningsceremoni i Kerman. Iran säger sig överväga 13 olika sätt att hämnas USA och Irans parlament terrorlistar amerikanska styrkor, anställda vid försvarshögkvarteret Pentagon och andra närstående organisationer. Tyskland drar tillbaka delar av sina styrkor från Irak.
8 januari 2020: Vid tvåtiden på natten lokal tid avfyrar Iran raketer som slår ned på två militärbaser i Irak där det finns amerikanska soldater. Inga personer uppges ha kommit till skada. På morgonen amerikansk tid framträder Donald Trump utan att meddela några militära hämndaktioner, men varnar för andra konsekvenser och uppmanar Nato att bli mer involverat i Mellanöstern.
