En parlamentarisk kupp. Så beskriver oppositionen i Venezuela söndagens händelser i nationalförsamlingen. Plötsligt var inte oppositionsledaren Juan Guaidó talman längre. En rival tog självmant på sig uppdraget under suspekta omständigheter.
VENEZUELAS regering, ledd av president Nicolás Maduro, har spelat ut ett nytt drag mot oppositionen. Det tillkännagavs på söndagen att parlamentsledamoten Luis Parra har tagit över som talman.
Oppositionen hade räknat med att återvälja Guaidó till ämbetet. Men polisstyrkor satte upp barrikader för att hindra Guaidó och andra oppositionella parlamentariker från att ta sig in till nationalförsamlingen.
På bilder syntes hur Guadió stångades mot en vägg av sköldar utan att släppas igenom.
Använde megafon
Polisens agerande innebar att antal närvarande ledamöter blev för få för att formellt kunna besluta om en ny talman.
Det stoppade inte Parra från att låta sig sväras in som talman. Med en minikopia av Venezuelas konstitution i handen riktade han sig via megafon till församlingen, där det stundtals var oroligt; en del oppositionella – och upprörda – ledamöter var ändå på plats.
Parra uteslöts nyligen ur oppositionspartiet Primero Justicia (Först rättvisa) på grund av korruptionsanklagelser, som han förnekar.
På Twitter kommenterade Guadió söndagens händelser: ”I dag har de som hjälpt till att förhindra den lagliga installationen av Venezuelas parlament omvandlat sig till diktaturens medbrottslingar och till dem som förtrycker det venezuelanska folket.”
Hårdare grepp
I januari 2019 utropade Guaidó sig själv till president. Enligt honom var omvalet av Maduro till presidentposten 2018 inte legitimt på grund av valfusk.
I en tillspetsad maktkamp bad Guaidó militären om hjälp att störta Maduro, men blev inte bönhörd. Inte heller hans försök att få in mat och mediciner till den nödlidande befolkningen i det ekonomiskt totalt havererade landet lyckades på grund av Maduro-trogen militär och polis.
Guaidó har erkänts som interimspresident av över 50 länder, däribland USA, och innehaft posten som talman under det senast året. Men den allt mer auktoritäre Maduro kramare bara hårdare om makten – vilket söndagens utveckling är ett kvitto på.
Bakgrund: Makten i Venezuela
Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.
I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.
Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.
Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.
Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionettdocka och hans anspråk som en kupp. Hans främsta allierade är Ryssland och Kina.
En FN-rapport i början av juli visade att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.
Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.
Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet
