Den bosnienserbiske ex-ledaren Radovan Karadzic är fortsatt skyldig till folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten i det blodiga Bosnienkriget 1992–1995. FN-domstolen MICT fastställer domen – och skärper dessutom fängelsestraffet från 40 år till livstid.
BOSNIEN-HERCEGOVINA Omkring 8 000 män och pojkar mördades i massakern i Srebrenica i Bosnien-Hercegovina i juli 1995, det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.
– Karadzic misslyckades med att skapa tvivel kring den första instansens dom om hans avsikt att begå folkmord, sade domstolens ordförande Vagn Joensen när han förklarade domstolens beslut.
Domstolen kom även fram till att den första instansen, Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i Haag (ICTY), delade ut ett för lågt straff med tanke på brottens tyngd, omfattning och systematiska grymhet.
Det ursprungliga fängelsestraffet på 40 år skärps därmed till livstids fängelse – något som ska ses som en symbolisk handling från domstolens sida med tanke på den 73-årige Karadzics höga ålder.
Tusentals mördades
Överlevare från folkmordet som befann sig i rättsalen bröt ut i applåder när domen lästes upp. Radovan Karadzic stod däremot orörlig, med bister min.
Hajrija Oric, 63, en av dem som drabbades, följde rättegången från staden Tuzla i Bosnien-Hercegovina. Hennes man Sahin och 17-årige son Elvir mördades i massakern, deras kvarlevor hittades flera år senare.
– Allt jag hittade var en handfull ben och huvuden. Jag skulle ge allt, jag skulle offra mina ögon om jag kunde få tillbaka dem, men det går inte, säger hon.
Krigsbrott ta gisslan
Karadzic fälldes i ICTY för folkmord i Srebrenica. Han fälldes dessutom för krigsbrott och brott mot mänskligheten för den 44 månader långa belägringen av Sarajevo. Krypskyttet och granatbeskjutningen av huvudstaden utgjorde mord, brottsliga attacker mot civila och hade som syfte att injaga skräck i befolkningen, enligt domen.
Det var också ett krigsbrott att ta över 200 FN-soldater som gisslan i flera städer i maj–juni 1995, ansåg ICTY.
Radovan Karadzic sade under rättegången i ICTY att hans samvete var rent, och kallade den efterföljande domen för monstruös.
TT-AFP-Reuters
Fakta: Radovan Karadzic
73 år gammal.
Förste president i Republika Srpska (1992–1996), den bosnienserbiska delen av Bosnien-Hercegovina.
Var på flykt undan Haag-tribunalen mellan 1996 och 2008, då han greps i Serbiens huvudstad Belgrad. Han använde då det falska namnet Dragan Dabic, hade odlat långt skägg och ägnade sig åt alternativmedicin.
Karadzic ses som ansvarig för etnisk rensning av icke-serber från dagens Republika Srpska, för terrorisering av civila i Bosniens huvudstad Sarajevo under belägringen där och för att ha tagit FN-personal som gisslan.
Fakta: Bosnienkriget
Bosnien utropade sin självständighet 1992 och erkändes omedelbart av EU och USA. Jugoslavien beordrade formellt sina styrkor att lämna landet, men många bosnienserber stannade kvar och fick utrustning från den jugoslaviska armén.
Bosnienserberna utropade en egen republik och tog snabbt kontroll över två tredjedelar av landet och började belägra huvudstaden Sarajevo.
Minst 100 000 människor dödades i kriget och hälften av Bosniens befolkning drevs på flykt.
Srebrenica, en då bosnienmuslimsk enklav i nordöstra Bosnien, intogs den 11 juli 1995 av den bosnienserbiska armén under ledning av överbefälhavaren Ratko Mladic.
FN-truppen Unprofor hade lovat att skydda staden, men enbart 400 nederländska soldater fanns på plats.
Medan kvinnor och barn bussades ut ur området fördes män och äldre pojkar undan av angriparna.
Från den 11 juli och framåt avrättades tusentals män och pojkar runt Srebrenica och begravdes i massgravar.
Myndigheternas lista över saknade eller dödade innehåller över 8 000 namn.
