Förra året var det fjärde varmaste som uppmätts på jorden. Samtidigt ökar temperaturen i Sverige mer än globalt.
– Ett stort problem med en ökande medeltemperatur är att extremväder blir mer förekommande, säger klimatanalytikern Jonas Allerup.
SVERIGE Sedan 1860 har temperaturen i Sverige ökat med 1,5 grad, vilket är högre än jordens genomsnitt som ökat med runt 1 grad.
Vi ser tydligt en trend att det blir varmare i Sverige, vilket främst märks under vintern. Vi kommer se allt färre vita vintrar framöver, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
Anledningen till detta är vår närhet till Arktis. Då istäckena drar sig tillbaka leder det till en ytterligare ökning av uppvärmningen.
Isen är kall och ligger som ett lock över havsytan. En liten uppvärmning kan leda till att isen smälter, vilket i sin tur leder till att vattnet värmer upp luften ytterligare, säger Gustav Strandberg.
Ligger isen kvar reflekterar den solljuset, medan öppet vattnet i stället tar upp det.
Fler varma somrar
I regeringens klimat- och sårbarhetsutredning från 2017 framgår att temperaturen i norra Sverige kan höjas med så mycket som sju grader år 2080, jämfört med de temperaturer som rådde 1960–1990. Samtidigt så ökar sannolikheten för ännu en rekordvarm sommar, likt 2018, i takt med en ökad medeltemperatur.
Ingen vet riktigt vad som kommer att hända. Men sannolikheten för extremväder med torka och skogsbränder ökar, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Även vattentillgången spås bli sämre under sommaren, speciellt i de södra delarna, då temperaturen ökar men inte nederbörden.
Minskade havsströmmar
En ökad temperatur leder samtidigt till att havsisarna i Arktis smälter snabbare. Enligt en rapport i tidsskriften Nature leder det till minskade havsströmmar. Det kan enligt forskarnas simuleringar leda till ett allt extremare klimat globalt.
Här i Sverige skulle det kunna leda till att uppvärmningen mattas av, men inte så mycket att det blir kallare eller att temperaturökningen avstannar, säger Gustav Strandberg.
Jonas Allerup säger att det inte är för sent att nå klimatmålen. Men att utsläppen då måste minska drastiskt under de närmaste 10–12 åren.
Ska vi hålla oss till en höjning på max 1,5 grad så räcker inte Parisavtalet, utan det krävs att vi går ett steg längre. Och just nu ser det mörkt ut, säger Jonas Allerup.
