RUMÄNIEN Fallfärdiga fasader och trasiga rutor är inte ovanliga i Bukarest. Men det är inte kriget som dragit fram – utan emigrationen.

När Ceausescu-regimen föll och järnridån öppnades 1989 hade Rumänien drygt 23 miljoner invånare. Nu är siffran nere i 19,5 miljoner – och väntas om 20 år ha trillat ner till 17, enligt EU:s projektioner.

– Förra året emigrerade 70 000 rumäner till Tyskland, och då talar jag om folk som verkligen flyttar, inte bara åker fram och tillbaka. Jag har folk omkring mig som har beslutat att åka, i 40-årsåldern, med småbarn. De är väldigt bittra, berättar korruptionsaktivisten Laura Stefan.

Alla minskar i öst

Samma sak sker och har skett i en lång rad av de länder som räknades in i det gamla Östeuropa. Lettland och Litauen har redan förlorat en fjärdedel av sin befolkning jämfört med 1989. Bulgarien har tappat en femtedel.

Till år 2040 räknar EU:s statistiker med att västländer som Sverige, Belgien och Österrike fortsätter att växa befolkningsmässigt med drygt tio procent. Samtidigt väntas samtliga medlemsländer bakom den gamla järnridån att i stället minska – precis som eurokrisdrabbade sydländer som Portugal, Grekland och Italien.

– Vi har en utvecklad del av EU och en del som försöker komma i kapp. Så länge som det sker så kommer det att finnas folk som lämnar, konstaterar Rumäniens it- och kommunikationsminister Alexandru Petrescu när TT och andra EU-journalister från Bryssel hälsar på i Bukarest.

Flyttade hem

Petrescu försöker ändå vara optimist. Han är själv en före detta emigrant.

– Jag studerade i Wales från 1997, jobbade som bankman i London till 2012 och hade en bra karriär, men så bestämde jag mig för att komma hem. Visst, jag fick sänka min inkomst, men det jag vann på att komma hem är mycket mer värt, säger Petrescu och talar om närheten till släkt och vänner och känslan av att vara ”på hemmaplan”.

Den stora emigrationen har gjort att den rumänska regeringen till och med har tillsatt en särskild minister ”för rumäner utomlands”. Med bidrag till föreningar, skolor, tidningar och församlingar försöker man samla utflyttarna och få dem att hålla kontakten med hemlandet.

– Det skapar en samhörighet. Och digitaliseringen hjälper oss. De är ofta väldigt aktiva på sociala medier, säger Petrescu.

Politiska följder

Drömmen är att få fler att göra som it-ministern och en vacker dag få tillbaka mängder av utbildade, språkkunniga och engagerade ex-emigranter in i samhället.

Men under tiden finns risk för fortsatt kräftgång. Och när medelklassen flyttar utomlands blir det de rikaste och de fattigaste som blir kvar – med politiska konsekvenser.

– Det kommer att få en effekt på hur röstandet kommer att se ut framöver. Jag är inte särskilt optimistisk, suckar korruptionsaktivisten Laura Stefan.

Wiktor Nummelin/TT