PAKISTAN Både år 2015 och 2016 drabbades Chitraldistriktet i de höga Hindu Kush-bergen av störtfloder till följd av häftiga regn i ett område dit monsunen normalt inte når. Det gjorde att 600 familjer förlorade sina hem och att fält, fruktodlingar, vägar och broar sveptes bort. I år står distriktet inför ett motsatt problem: vattenbrist. I december protesterade invånarna i övre Chitral för bättre vattentillgång och skogsplantering för att kontrollera klimatförändringarna.

Och det är inte bara i Chitral som klimatförändringarna ställer till med problem för landets jordbrukare.

– Nyckfulla regn, värmeböljor och störtfloder har ödelagt mina grödor de senaste åren, säger Aamer Hayat Bhandara som sedan 15 år är jordbrukare i Punjab, Pakistans största och mest fertila provins. Med åkerjordar och färskvatten från floder som fylls på av glaciärerna är Pakistan en av världens största matproducenter.

– Bara under 2018 hade vi en första period av regnfall i Punjab i mars, då det vanligtvis inte regnar, just när vetet och solrosorna skulle skördas, berättar Aamer och fortsätter:

– Senare i maj hade vi en svår värmebölja som begränsade bomullens och majsens tillväxt. I augusti kom skyfallsliknande monsunregn och det ökar attacker från skadedjur. Störtfloder förstör inte bara grödorna utan dödar också boskapen. Vi får inte mycket stöd från staten.

Handlingsprogram saknas

Aamer Hayat Bhandara menar att även om landets beslutsfattare är medvetna om att vädret blir alltmer opålitligt så saknas ett handlingsprogram för att tillhandahålla jordbrukarna ständiga väderuppdateringar, billiga strategier för klimatanpassning och utsäde som klarar värme och torka.

Pakistans nya regering kom till makten i augusti 2018 och premiärminister Imran Khan har i flera av sina tal till nationen lyft fram klimatförändringarna. I den provins där hans politiska parti styr sedan 2013 låg han bakom trädprojektet Billion Tree Tsunami Afforestation Project. 60 procent av träden i projektet tillkom genom att naturliga skogar skyddades och resterande del är nyplantering som utfördes av lokalsamhällen med stöd från den lokala skogsmyndigheten. Malik Amin Aslam – i dag premiärministerns rådgivare i frågor om klimatförändringar – var ansvarig för programmet.

– Det här projektet finansierade vi i regionen helt på egen hand. Det skapade en halv miljon gröna jobb, fick biodiversiteteten att återhämta sig och engagerade lokala samhällen. Särskilt unga involverades i att arbeta för en grön framtid, säger Malik Amin Aslam.

Tio miljarder träd

Under årtionden har Pakistans skogsarealer drastiskt minskat till följd av nedhuggning och naturkatastrofer. I dag är bara mellan 2 och 5 procent av landet täckt av skog, vilket är långt under de 12 procent som rekommenderas av FN. Premiärministern har nu gått ut med att han vill se ett trädplanteringsprojekt på nationell nivå med 10 miljarder träd för att dämpa effekterna av klimatförändringarna.

Men miljövetaren Helga Ahmed är i viss mån skeptisk till hur projektet genomfördes.

– Det var främst eukalyptusträd som planterades eftersom de ger snabba resultat. De växer fort, ger gott om timmer och ved och kräver lite underhåll. Men de slukar vatten och utgör därför ett hot mot Pakistans krympande vattenförråd. Jag hoppas att de inte används i framtida planteringar, säger Helga som också menar att det nationella programmet skulle vara enormt kostsamt.

Malik Amin Aslam säger att regeringen redan lagt 120 miljoner US-dollar på projektet och planerar att använda ytterligare en miljard dollar. Enligt honom arbetar regeringen för ett skifte mot klimattåligt jordbruk parallellt med investeringar i förnybar energi och ett initiativ som syftar till att använda flodvatten till att restaurera ekosystemet och fylla på grundvattnet.

– Vi måste verka för en klimatkompatibel utveckling. En ekonomi som baseras på låga koldioxidutsläpp är enda lösningen. Vi är ansvariga för att styra landet mot grön tillväxt, säger Malik Amin Aslam som ledde den lilla pakistanska delegationen vid COP24 i Katowice.

Åttonde mest sårbara landet

I sitt tal till plenarförsamlingen uppskattade Malik Amin Aslam att Pakistans anpassning till klimatförändringarna kräver mellan 7 och 14 miljarder dollar per år. Landet rankas nummer 135 i listan över globala utsläpp som bidrar till klimatförändringar men är det åttonde mest sårbara landet över den senaste 20-årsperioden. Pakistan har under den tiden drabbats av 145 klimatrelaterade katastrofer.

I slutet av konferensen valdes Pakistan till vice-president för COP. Landet fick också plats i fem av COP:s tekniska organ som hanterar handlingsplaner och finansiella flöden i klimatfrågor.

Men jordbrukaren Ahmer Hayat Bhandara har inte mycket tilltro till globala klimatförhandlingar som COP24.

– Världsledarna pratar alltid om klimatförändringarna och deras inverkan på jordbruket på internationella möten men vi ser inte mycket till genomförande på gräsrotsnivå i form av stöd till oss jordbrukare.

Jordbrukare borde involveras

Ahmed är kritisk mot regeringen eftersom han menar att jordbrukare borde involveras i genomförandet av landets klimatpolitik. Hittills är det enda konkreta stöd han har hört talas om en plan för försäkring av grödor vid händelse av katastrof i Punjabregionen.

Malik Amin Aslam hade hoppats att Parisavtalets regelbok skulle leverera tydligare mål för omställningsarbetet och att diskussionen kring utvecklade länders ansvar för att betala notan för sina ohållbara utsläpp skulle ta fart.

– Jag är besviken på att den sedan länge försenade klimatfinansieringen hittills visat sig vara ett tomt löfte. De vetenskapliga bevisen och klimatförändringarnas påtagliga verklighet kräver mycket mer av politikerna än vad den här urvattnade kompromissen kan leverera. Men oavsett COP24 måste vi i Pakistan agera för vår egen befolkning.